Claeskrantz.se

Uppenbarligen har professorn i Statskunskap Emil Uddhammar sovit sig igenom större delen av sin forskar karrlär. Skamfläcken för svensk historisk forskning är de akademiker och samhällsvetare som nu vill stödja politiskt styrd forskning. Universiteten och forskningen borde stå fri från all politisk inblandning. Det är inte forskares sak att komma ut och göra moraliska omdömen vem som bra eller dålig.

Menar statsvetarprofessorn att det behövs en statlig myndighet för att skapa en öppen och kritisk hållning på Universiteten? Och om dokumentationen finns varför trycks inte denna utmärkta forskning. Det var annars just i den gamla sovjetiska diktaturen som dissidenter brännmärktes och sattes i akademisk isolering. Något som Emil Uddhammar uppenbarligen stödjer med sin uppmaning att brännmärka sina kolleger på universitet.

I det här fallet är det Emil Uddhammar som blir en nyttig idiot för de krafter i Sverige som driver ideologiska kampanjer. Eller är det möjligen så att tiden i det moderata studentförbundet och svensk linje möjligtvis satte ideologisk prägel på Emil Uddhammar? Kom det bud från partihögkvartertet att det behövdes ideologisk ammunition att försvarar den senaste kampanjen kanske? Uppenbarligen finns det behov att hålla kvar kommunist spöket långt efter att alla utom liten förvirrad skara givit upp och kommunismen hamnat på historiens skräphög.

Nu är tydligen också alla till vänster om Djingid Khan diktaturkramare och och medlöpare till massmord om man ska tolka vad Emil Uddhammar säger. Menar statsvetaren att socialdemokraterna propagerat för kommunism i Sverige eller ursäktat Sovjetunionen?

På ren svenska vilket jäkla struntprat för att komma från en akademiker med någon slags forskarpretentioner.

De kallades ”nyttiga idioter” av Leninisterna. Det var vänsterfolk, ofta socialdemokrater eller andra, som ställde upp på kommunisternas allmänna kampanjer utan att förstå att de därmed gick de våldsamma ärenden som ytterst alltid varit kommunismens politiska kärna. På DN debatt skriver i denna anda ett antal historiker och andra samhällsforskare i protest mot den pågående informationskampanjen om kommunismens brott mot mänskligheten som Forum för levande historia just nu genomför.

Man menar att ”den öppenhet, kritiska hållning och tolerans som Forum för levande historia var avsett att stimulera hotas”. Men var höll dessa forskare till när samma Forum genomförde en lika statlig kampanj om nationalsocialismens brott mot mänskligheten häromåret? Då var de tysta. Varför? Det kan de bara svara på själva. Vi andra kan gissa.
En gissning är dessa personer – drygt 20 av dem är professorer, lektorer eller doktorander vid Växjö Universitet, huvudsakligen i historia och sociologi – anser att brott mot mänskligheten som begåtts – och ännu begås – i marxismens namn bör tystas ned. En annan förklaring är att de flesta själva är marxister. En tredje just att de är nyttiga idioter.

Våra grannar i Polen, Baltikum och Ryssland bär ständigt fram nya vittnesmål som visar kommunismens barbari, med många miljoner som offer. Allt detta är väl dokumenterat. Med våld försökte kommunisterna störta demokratin i Finland 1918. Och så vidare. Men dessa historiker och samhällsvetare tycker inte att våra gymnasielever behöver informeras.
Varför inte genomföra den fria forskning de med statliga medel själva lever högt på i något av de länder som ännu är kommunistiska? Kuba, Nordkorea eller Kina? Kanske en deltagande studie i Tibet? Det är inga obetydliga länder. De brott mot mänskliga rättigheter som ännu begås där är högst påtagliga. Dit kan de resa och njuta sin akademiska frihet.

Den intellektuella gulag som Peter Aronsson, Lars Olsson, Gunnar Olofsson, Ola Agevall och andra undertecknande forskare vid Växjö universitet nu placerat sig själva i är en skamfläck för vårt lärosäte. Studerande bör känna till att kurser vid ämnena historia och sociologi genomförs där historieförnekelsen har sin största koncentration.
Allmänheten varnas, och var och en bör särskilt granska de resultat som de undertecknande forskarna vid dessa ämnen torgför, då sanningskravet kan vara åsidosatt också i andra avseenden än då det gäller kommunismens brott mot mänskligheten.
Emil Uddhammar
Professor i statskunskap
Växjö universitet

SvD » Ledarbloggen

Kommunismprofilerna får mothugg från fler akademiker än Kim Salomon. Läs statsvetarprofessorn Emil Uddhammar i Smålandsposten.

SvD » PJ Anders Linder

Uppropet mot Forum för levande historias (FFLH) upplysningsarbete om kommunismen har mötts med skarp kritik av opinionsbildare i pressen, men det har varit ganska tyst från akademiskt håll. Kim Salomon i SvD Kultur har varit ett undantag. I dagens Smålandsposten ryter dock professor Emil Uddhammar vid Växjö universitet i så det förslår, och det mot kolleger vid det egna universitetet: Den intellektuella gulag som Peter Aronsson, Lars Olsson, Gunnar Olofsson, Ola Agevall och andra undertecknande forskare vid Växjö universitet nu placerat sig själva i är en skamfläck för vårt lärosäte. Varför tar de till orda nu när kommunismens förbrytelser granskas, medan de höll sig tysta när FFLH nagelfor nazismens illgärningar? Man kan bara gissa, skriver Uddhammar. En gissning är dessa personer – drygt 20 av dem är professorer, lektorer eller doktorander vid Växjö Universitet, huvudsakligen i historia och sociologi – anser att brott mot mänskligheten som begåtts – och ännu begås – i marxismens namn bör tystas ned. En annan förklaring är att de flesta själva är marxister. En tredje just att de är nyttiga idioter. Sånt här civilkurage skulle man gärna se mer av i svensk akademisk debatt. Mycket mer.