Det är alltid intressant att se vad de svenska ledarskribenterna skriver. SVDs ledarskribent Per Gudmundson har även en personlig blog där han skriver. Där får man mig att reagera när han verkar antyda att svensk vänster skulle stödja muslimsk terrorverksamhet och att det skulle vara något fel att protestera när länder bryter mot mänkliga rättigheter. Gäller inte samma kriterium i bedömningen av USA och Kuba eller Nord-korea? Sen när blev mänskliga rättigheter och kampen mot extremistiska terrorister en vänster – höger fråga? Läs sjäv och gör en egen bedöming.
gudmundson: Fint sällskap, Oussama
Svenske Oussama ”jag älskar Bin Ladin” Kassirs förmodade kollega James Ujaama har erkänt
att han försökt upprätta ett träningsläger
för Al Qaida i Oregon, något Ujaama dessutom lovat peka ut
Kassir som delaktig i.Därför kan det kännas fint att minnas en demonstration som anordnades av Eurocolors,
en konst- och kulturförening som ville ”använda konst som
vapen mot fördomar, hat, diskriminering, krig, rasism, extremism,
fanatism, destruktivitet, våld, agression, terrorism, brott mot
mänskliga rättigheter, förstörelse och missbruk av
naturen samt djurplågeri.”
”Den
4 juli 2006 (på USA’s national dag), anordnade Eurocolors ett
protesttåg mot existens av skrämmande fängelser och det
så kallade ‘Guantanamo-systemet’… Alla i protesttåget bar
orange t-shirts, kända som ‘Guantanamo tröjor’”
Technorati Tags: Vänster, SVD, Terrorism, Mänskliga rättigheter,
juni 20th, 2008 on 09:45
Federley och centern saknar politisk ryggrad
Partipiska och den fortsätta politiska karriären var starkare än Fredrick Federleys samvete. För mitt före detta parti, centern, är det hela också en bedrövelse. Maud Olofsson gjorde i valrörelsen ett lika stort nummer av integritetsfrågan som Thorbjörn Fälldin på sin tid om kärnkraften. Båda har lika grovt svikit sina väljare och domen kommer att bli hård. En intressant likhet. Fälldin tog också sin mor som intäkt för att han skulle stå för sitt ord.
Jag hoppades mer än trodde att Fredrick Federley hade en politisk ryggrad. Men hans svekfulla uppträdande har lett till ytterligare en besvikelse över dessa välsmorda och hycklande toppolitiker. Man kan fråga sig om även hans tårar i riksdagens talarstol var riggat. Ja vad ska man tro när det gick så lätt att tvärvända utan att något i sak ändrats. Och att han efter sitt svek helt plötsligt anser det lika integritetskränkande att sitta häktad som att bli avlyssnad av FRA. Det är något som inte stämmer.
När jag nu läser vad Fredrick Federley nyligen skrev på sin hemsida förstår jag hur fåfäng min förhoppning var. Federley skriver att ”min våta dröm är att få skaka hand med Condolissa Rice” när hon kommer till Sverige och Irakkonferensen. Ett toppmöte som riggats av USA-administrationen tillsammans med Vita Husets veckopendlande springgrabb Carl Bildt.
En person vars högsta önskan är att få hålla denna av blod så nedsölade hand kommer aldrig att uträtta något bra varken för USA:s eller Sveriges folk. Federleys önskan förklarar ytterligare hans spel för gallerierna då det ju främst är USA som FRA jobbar för och har gjort ända sedan Carl Bildt gjorde sin värnplikt där.
Federley kunde ju inte ena dagen skaka hand med sin idol och nästa dag gå emot Rice ”våta dröm” om att få avlyssna det svenska folket som är så starkt kritiskt till USA:s krigspolitik. CIA och Bush fick sitt bästa argument till övriga världen: titta på det fredliga och demokratiska Sverige de inser verkligen terrorhotet och följer våra råd in i minsta detalj.
Men på nattklubbarna kring Stureplan där Federley har sina främsta beundrare är det säkert fortsatt lika intressant att frottera sig med en riksdagsman som dessutom har blivit rikskändis. För här är det bara kändisskapet som räknas. Och de flesta av det vackra innefolket vet förmodligen inte ens vad FRA står för. Kanske tror de att det står för Fri Alkohol. Annars är det väl bara Federleys mor som i dag tror på hans tal om att han vill värna den personliga integriteten.
Rune Lanestrand
Redaktör för tidskriften Småbrukaren