Dagens Arena om LO

Uppenbarligen var det inte bara jag som undrade vad LO håller på med..

Väntar LO på bättre tider?

Dags att vakna LO!

https://www.dagensarena.se/index.php?sid=1&pid=20&tid=237

Facket håller på att bli en medelklassangelägenhet

Fackföreningskartan håller på att ändras rejält. Medan folk flyr LO stannar Saco:s medlemmar kvar. Frågan är om framtiden tillhör en organiserad medelklass medan en oorganiserad röra av splittring och politisk otrygghet väntar arbetarklassen. För som det ser ut nu vet medelklassen, som alltid, sitt eget bästa, stannar kvar i facket och ställer krav.

De säger att nej vi vill inte ha fackföreningar som sysslar med livsstilsfrågor. Vi vill ha fackföreningar som kämpar för högre löner och bättre arbetsvillkor. Det brukar löna sig att formulera krav.

För LO går det däremot inget vidare. Nyheterna om medlemstapp, interna bråk och hot om avhopp haglar och Wanja Lundby-Wedin verkar tröttare för varje dag som går. Sedan 1997 har LO blivit 450 000 medlemmar färre. Metall bråkar om kvinnopotterna och säger att de vill lämna LO-familjen och de nya arbetarna, ungdomarna, är inte intresserade av att gå med i facket så som deras föräldrar en gång i tiden gjorde.

Bara under 2007 tappade LO sju procent av sina medlemmar. Trots att LO i tio års tid har känt till att medlemmarna blir färre har de inte ansträngt sig särskilt för att vända på utvecklingen. Å andra sidan kan det vara nyttigt att vara i underläge för landets största fackliga organisation om man kan ändra på det vill säga.

Många har lagt skulden för medlemstappet på den borgerliga regeringens omläggning av a-kassan. Att det inte är hela sanningen erkänner till och med Wanja Lundby-Wedin. Ett skäl hon ger till färre medlemmar är att det har blivit färre arbetstillfällen på grund av nedläggningar och nedskärningar. Visst är det så. Men det är inte heller hela bilden. Historiskt har LO tagit sin maktposition för givet, de har stått sida vid sida med socialdemokratin och känt sig trygga. Det är andra tider nu. Om LO inte vaknar ur sin törnrosasömn och accepterar att människor vill ha synliga och kämpande fackföreningar kan de säga hejdå till den självklara plats de har på svensk arbetsmarknad.

LO måste förstå att makten finns hos medlemmarna och ingen annanstans. LO måste förstå att det är otidsenligt att fortfarande förvänta medlemskap hos socialdemokratin för dem som vill göra facklig karriär. Det är dags att höja det låga LO-taket.

Om LO inte lyckas vända utvecklingen kommer arbetarklassen utarmas politiskt. Medlemskap i fackföreningar kommer i en snar framtid att bli en klassfråga lika mycket som bostadsort är i dag. Fackförbund för de politiskt medvetna som är angelägna om sina höga löner och sina arbetsvillkor. LO:s relation till medlemmarna påminner om ett äktenskap som varit dåligt allt för länge. Kommunikationen har brutit samman. Det är inte för sent än men snart kan det vara det.

Inga annonskampanjer i tunnelbanan räddar dåliga relationer. Det krävs uppriktigt engagemang och nytänk.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik, Samhälle. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *