8-skäl varför regeringen borgs politik misslyckats

Martin Ådahl den liberala kolumnisten på Fokus undrar varför ingen uppskattar regeringen ’Borg’. Det handlar om mer konkreta saker än bristen på visioner. Att sedan höginkomsttagare som Ådahl eller Borg inte fattar betydelsen av några 100kr mer eller mindre för många svenskar säger också en del om bristen på kontakt med de som lever i den andra svenska verkligheten.

1. Utanförskapet finns kvar för 1.3 -1.5 miljoner svenskar.
2. Att vara ’Working poor’ är en ny verklighet för många svenskar.
3. Inkompetens och hyckleri. Strul med minister tillsättningar, TV-Licenser, Svartjobb och svårigheter att fatta beslut inom alliansen.
4. Fastighetsskatten – Till fördel för få utom villaägare i Danderyd och Täby. Kom i håg att tacka KD som prostituerade sig till villaägarna.
5. Fastighetsskatten 2 – Anders Borg inför en retroaktiv skatt som drabbar de med uppskov. Skadar speciellt de med uppskov och tillgångar knutna i bostaden. Många av dessa är också pensionärer.
6. Förmögenhetsskatten – Att Sverige nu blivit att paradis för de superika går hem dåligt hos de nyfattiga och en ekonomiskt sjunkade medelklass.
7. Den kollapsade arbetsmarknads politiken. Konjunkturen har skapat arbeten, regeringen har med bidrag till företag skapat nystartsjobb. Antalet långtidsarbetslösa är större än någonsin samtidigt som en helt ny skattesubventionerad långlöne marknad skapats. Regeringen sköt ett nackskott både på den svenska modellen, facket och hela A-kassa systemet. Tack Borg.
8. Jobb-avdraget. 60kr mer i månaden för den lågavlönade och tusen lappar för höginkomsttagare. I princip en skattehöjning för på utan arbete som pensionärer, sjuka, arbetslösa o.s.v

Fler förslag?

En annan sak är att alliansen kommer att få skulden för en vikande konjunktur 2009-10.

Martin Ådahl: Borgparadoxen » Fokus

[..]

Alliansen kom till val vid det bästa av konjunkturlägen
– en fördröjd våg av jobbskapande rullade in
över Sverige. På den vågen kunde man surfa i ett och
ett halvt år, och samtidigt förtjänstfullt baxa
så många man förmådde ur bidrag och in i
skattelättat arbete
.

Men nu är det slut med det. Det är inte kris men
barometrar, prognosmakare, sifferbitare – alla utom Riksbanken
– ser konjunkturen vika. Jobbskapandet har redan mattats.
Alliansen kommer att möta valrörelsen med ett facit som
urholkas månad för månad. Det borde inte gå.

Men tänk för en minut om det är precis tvärtom.

Det har länge varit nästan obegripligt för de
politiska experterna varför väljarna är så
missnöjda med alliansen. Med hundratusentals nya jobb, hundratals
färre miljarder i statsskuld och hundratals kronor mindre skatt
varje månad borde regeringen bada i välvilja. I stället
tycks väljarna fästa sig vid varje mankemang – trots
att oppositionen och LO är både tysta och förvirrade.
Alla tycks ha koll på den höjda a-kasseavgiften och
nästan ingen noterar skattesänkningen.

En förklaring kan helt enkelt vara »the vision
thing« som det heter i USA. Ingen har erbjudit svenskarna
någon tydlig vision om varför landet bör
förändras. Med ordförande Persson borta och jobben
tillbaka betraktar väljarna i stället problemet som
löst. Man kan lika gärna ta tillbaka socialdemokraterna.
Möjligen har Mona Sahlin gjort samma analys.

Men vad händer den dag Sverige börjar gå sämre?

Den lågkonjunktur som nu stundar kommer tveklöst
utifrån. Mycket kan alliansen få bära skulden
för, men inte den amerikanska bostadsmarknaden. Sist Sverige
drabbades av sådana chocker utifrån, Asienkrisen
1997–98 och it-kraschen 2001, ledde det snarast till att
rikshushållaren Persson befäste sin ställning i
opinionen.

Detta kan paradoxalt nog bli Mona Sahlins akilleshäl. Vad
Reinfeldt och Anders Borg saknar i karisma och kreativitet kompenserar
man nämligen gärna med kameralitet. Alla avgångar och
svartjobbsskandaler till trots är det ingen som
ifrågasätter de nationalekonomiska kunskaperna.

Med Pär Nuder ute ur bilden till förmån för den
ännu mer färglöse Thomas Östros kommer samtidigt
Mona Sahlin ensam få agera galjonsfigur för
socialdemokraternas ekonomiska alternativ. Om det är något
Sahlin är sårbar för, fortfarande, är det
anklagelser om slarv och flummighet, vilket moderaternas spinndoktorer
inte lär bli sena att exploatera. De har inte missat att trots att
alliansen krossas av vänsterblocket i opinionen, så klarar
sig Reinfeldt, Olofsson, Borg och Björklund personligen hyggligt i
förtroendemätningarna jämfört med Mona Sahlin.

(..)

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

1 svar på 8-skäl varför regeringen borgs politik misslyckats

  1. Pingback: Den nyliberala revolutionen « Ett hjärta RÖTT

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *