Betyg hjälper inte dåliga

Som jag sagt tidigare. Jan Björklund verkar ha hämtat sin uppfattning om svenska skolan från ett annat sekel. En åsikt som jag inte verkar vara ensam om. Betyg är en gradering för att skilja ut elever. På inget sätt hjälper det elev med sämre förutsättningar att lära in ett ämne.

Att sedan både socialdemokrater
och tydligen vänsterpartiet sällat sig till de som nu vill ha en återgång till en annan skola är bara sorgligt.

I ett kunskapssamhälle är förmågan
att lära den viktiga. Att kunna ta in och bearbeta nya kunskaper ständigt är det enskilt viktigaste en skola kan lära eleven. Att ha förmåga att kritiskt granska alla information är viktigare än memorisering som den gamla skolan lärde ut. Memorisering är att lära sig utantill vad som redan är gamla information.

Sverige behöver en kreativ, skapande
skola. Inte en baserad på disciplin, rättning i leden och gamla hierarkier.


Folkpartiets skola?

Hets

SvD » Brännpunkt » Björklunds betygshets leder fel

Möjligen skulle Björklunds trosföreställningar om en god skola ha passat in när skolan blev allmän i Sverige för 170 år sedan. I dåtidens bondesamhälle ansåg staten att skolan skulle utveckla lydiga, tålmodiga och ödmjuka människor. Det uppnåddes genom extrem katederundervisning, hård disciplin och utantilläxor.

Idag ska skolan utbilda initiativrika, kreativa och ansvarstagande samhällsmedborgare.

Det kräver att dagens elever får andra erfarenheter i mötet med skolan än vad man fick på 1800-talet. Olika uppdrag kräver olika pedagogiska inriktningar.

Förutom att Björklunds åtgärder motverkar förverkligandet av skolans nuvarande uppdrag ­strider de mot både nationella och internationella forskningsresultat samt beprövad erfarenhet när det gäller lärande, ­undervisning, skolutveckling, ledning och styrning.

Forskning visar tydligt att fokusering på betyg och prestation leder till sämre kunskaper jämfört med att betona och stimulera elevernas nyfikenhet och inre lust att lära.

Ju mer vi betonar utifrånmotivation för lärandet, desto mer tonar elevernas inre motivation bort. Ju mer vi betonar betygens betydelse, desto mer ytligt prestationsinriktade blir eleverna.

Betygshets leder till ytlärande istället för djuplärande. Man lär för att få bra betyg, inte för att förstå.

Jag är vetenskaplig ledare i ett nätverk som består av cirka 800 skolor i 40 kommuner över hela landet. Här begränsas kvalitet inte till betyg i ett antal enskilda ämnen.

Vi ser till hela skolans uppdrag och hur skolan samtidigt kan bidra till att utveckla initiativrika, ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare.

Vi fokuserar i första hand inte på prestationer och resultat, utan på att fördjupa förståelsen av och höja kvaliteten i elevernas lärprocesser.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings effektivitetsundersökning är lärare och skolledare i dessa 40 kommuner bättre på att omsätta ekonomiska resurser till goda kunskaper hos ­ele­verna.

Forskningen om skolutveckling visar att lärare och skolledare i högre grad behöver bli huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning. Att använda resurserna till att bygga upp och stödja lärande nätverk av skolor har visat sig vara verkningsfullt för att åstadkomma bättre resultat i skolan.

Därför är det häpnadsväckande att Björklund nu lägger ner den del av Skolverket och Myndigheten för skolutveckling som ägnat sig åt att stödja utvecklingsinitiativ av detta slag.

Istället satsas ytterligare 170 miljoner per år, totalt 360 miljoner, på utökade kontroller och ­inspektioner. Det är aktiviteter som nationell och internationell forskning visat vara verknings­lösa när det gäller att utveckla kvaliteten i skolan.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Diverse. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *