Vem övervakar övervakarna – Vad innebär EUs polisbyrå och nya rambestämmelser kring ’terrorism’

Medan Sverige var fullt upptagen med att diskutera Laval domen tog EU två andra beslut som har långt större framtida påverkan. Både beslutet om en polisbyrå och ett ändrat ramverk  från det redan dåliga som fattades 2002 efter 11 september.

Det handlar inte bara om att ’tankebrott’ nu klassas som terrorism. Kring detta ska det även samlas in uppgifter som ska samordnas med den ny Europeiska polisbyrå som skapas. Begreppet terrorism verkar också vidgas. Det har länge hävdats att t ex piratkopiering har länkar till ’terroism’. Ska även dessa terrorister jagas. Eller för att ta ett konkret svenskt exempel. Har man idag rätt att uppmuntra till motstånd mot Etiopiska trupper i somalien om man anser att dessa är ockupanter. Eller amerikanska trupper i Irak?

Jag misstänker att det kan bli problem och ett hot mot rättssäkerheten om EU och Sverige fortsätter att driva igenom lagar som dessa.

Vem övervakar och kontrollerar att detta system inte missbrukas av enskilda länder eller av union i stort. I praktiken sätts ett vapen i händerna på polismyndigheter och regeringar som kan användas selektivt. För övrigt kan man undra om det är ok i privata sällskap propagera för ’terroristbrott’?

"public provocation to commit a terrorist offence" means the distribution, or otherwise
making available, of a message to the public, with the intent to incite the commission of
one of the offences listed in the framework decision, where such conduct, whether or not
directly advocating terrorist offences, causes a danger that one or more such offences may
be committed;

 

Från aftonbladet

Nu är tiderna annorlunda. Regeringen har sagt ja till EU:s nya regler mot terrorism, som går längre än det förslag Reinfeldt kritiserade 2001.

Det ändrade rambeslutet innebär bland annat att ”offentliga uppmaningar till terrorism” blir brottsliga. Detsamma gäller ”rekrytering och utbildning” för terrorism.

Begreppen är luddiga. Vad betyder det att uppmana till terrorism?

Justitieminister Beatrice Ask har förhandlat till sig ett undantag för de svenska grundlagarna. Debattörer i tidningar, radio och tv kan gå långt i kritik av till exempel USA.

Men vad händer vid ett öppet möte där någon säger att det är rätt att ta till vapen mot en ockupationsmakt? Vilka plakat får man bära i en demonstation? Hur är det med sajter på nätet som publicerar positiva inlägg om Hamas utan att vara grundlagsskyddade?

Ska polisen ingripa?

Ska polisen ingripa mot alla som stödjer grupper som EU har terrorklassat?

Så har det inte varit i Sverige hittills. Vi har haft en stor frihet för den som vill uttrycka åsikter. Samtidigt har lagstiftningen om uppvigling gått att använda mot uppmaningar till konkreta brott.

EU:s nya rambeslut betyder att stora delar av samhällsdebatten kan hamna i ett gränsland där ingen vet vad som är brottsligt. Inte förrän polisen har ingripit och en domstol avgjort om någon ”uppmanat till terrorism”.

Reglerna ska tillämpas på ett likartat sätt i hela EU, så det är inte enbart Sverige som avgör tolkningen. Polisen i ett annat land kan kräva att de svenska kollegorna ingriper.

Regeringen varnade för riskerna när kommissionen lade fram förslaget. Sverige bör förhålla sig kritiskt tills det är klarlagt att reglerna respekterar mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen, hette det i en fakta-pm till riksdagen.

—-

A significant change is that Europol will be financed from the Community budget (from 1 January
2010 onwards). This will simplify the procedures for managing the budget and staff of Europol. The
role of the European Parliament in the control of Europol will also increase, thus the democratic
oversight over Europol at European level will be enhanced.
Europol shall make every effort to ensure that its data processing systems are interoperable with the
data processing systems in the Member States and with the data processing systems in use by the
European Union related bodies with which Europol may establish relations.
There will be a smooth transition process from the current situation to the situation envisaged by the
new text. A significant number of transitional provisions have been included to ensure that the
process will not interfere with Europol’s operational work and that existing rights of staff are not
prejudiced.

—-

 

 

Vad får man säga nu? | Svensk politik | Ledare | Aftonbladet

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Europa-EU. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *