Regeringen Borg-Reinfeldts bortkastade miljarder i ungdomsrabatt

Borg_anders

Den s.k ungdomsrabatten för de som anställer ungdomar mellan 18 och 26 hör till konstigheterna i den Borgska arbetsmarknadspolitiken. Här används teorin att allt kan lösas med sänkta priser för ett problem som i stort inte existera. Nu subventioneras arbetsgivare att anställa ungdomar till arbeten de i de flesta fall hade anställts för ändå. Att det generellt varit just ungdomar som haft lättast att nyanställas förutsatt att de hade den rätta utbildningen ignoreras. Sen kan det också diskuterat om subventionerade arbeten är riktiga arbeten. Eller är avsikten helt enkelt bara att sänka skatterna för vissa företag? Jag antar att en del företag har anledning att tacka Borg för de ökade vinstmarginalerna.

Samtidigt står 100.000-tals svenskar i ett reelt utanförskap utan möjlighet att få arbete. Detta på grund av kompentens och erfarenhetsbrist. Men tanken att visa arbetslösa kan behöva utbildning hånar borg med att det är AMS-politik, som om kompetenshöjande utbildning skulle vara något dåligt. Eller som det påpekas i DI artikeln hur många fler arbetsförmedlare hade kunnat anställas för 10miljarder. I en AF-tjänst som redan går på knäna.

Förövrigt, vem är det som sköter arbetsmarknadspolitiken. Borg eller Littorin?

di.se – Ungdomsrabatt miljarder i sjön

Sedan förra sommaren är arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 18 och 24 år reducerad till 21,3 procent. I mars kom beskedet från regeringen att den planerar att sänka skatten ytterligare – till 15,74 procent – och dessutom utvidga skattesänkningen till att omfatta alla ungdomar under 26 års ålder.

Den ursprungliga reformen kostade knappt 4 miljarder kronor och utvidgningen 5,6 miljarder. Summa: Nästan 10 miljarder kronor.
Någon bedömning av hur sysselsättningen och arbetslösheten bland ungdomar kommer att påverkas av 10-miljardersreformen har regeringen inte redovisat. I stället utlovar den en samlad bedömning av alla åtgärder för arbetsmarknaden i höstens budgetproposition.
Forskningsinstitutet IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) skrev i remissvaret inför den första sänkningen att effekterna på sysselsättningen på sikt kommer att vara ”försumbara”. Men i samband med en pressträff för några veckor sedan var finansminister Anders Borg mer förhoppningsfull.
”Tittar man på arbetsgivaravgifter just för ungdomar och andra grupper med svagast ställning på arbetsmarknaden vältras detta inte över på lönerna och därför har det större sysselsättningseffekter”, sa han.

Flera remissinstanser, däribland IFAU, var dessutom kritiska till att åtgärden var både dyr och ineffektiv då jobb subventioneras som skulle ha kommit till stånd ändå, så kallad undanträngning.
”Redan innan stödet fick de flesta ungdomarna faktiskt jobb. Det är en väldigt dyr åtgärd i så måtto att pengarna spenderas i onödan”, säger Anders Forslund, som är docent i nationalekonomi vid forskningsinstitutet IFAU.
Hur mycket av de 10 miljarder kronorna som ”spenderas i onödan” är inte svårt att räkna ut, menar han. Det är bara att se hur många ungdomar i åldersgruppen som har arbete i dag. Någon sådan schablonberäkning har regeringen emellertid inte gjort vare sig inför den första sänkningen eller i den proposition som just nu förbereds på regeringskansliet.
”Vi har inte gjort några beräkningar av det, men det är klart att det finns en undanträngning. Vi har tittat på tillväxten och hur många jobb som det kan skapa, som vi alltid brukar göra”, säger en person med insyn i det pågående arbetet.

Men di.se gör med hjälp av siffror från SCB och Arbetsförmedlingen ett försök. Statistiken visar att närmare 42 procent av ungdomarna mellan 15 och 24 år var sysselsatta i vanligt arbete. I åldersgruppen 24 till 26 år, som också omfattas av arbetsgivaravgiftssänkningarna, kan andelen i arbete antas vara ännu större.
Därmed kan alltså en lika stor andel av pengarna, det vill säga minst 4 miljarder kronor, förmodas gå till anställningar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessa pengar kan visserligen vara en glad nyhet för de arbetsgivare som får arbetsgivaravgiften sänkt, men pengarna får ingen effekt på ungdomsarbetslösheten.
”Jag kan tänka mig att man kan anställa många ungdomsförmedlare för de pengarna och jag skulle inte bli förvånad om den åtgärden skulle fungera bättre”, säger Anders Forslund.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Arbetsmarknad och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *