Finanspolitiska rådet ger Anders Borg underbetyg – A-kassan ett misslyckande

Att Sverige idag styrs av ekonomer och ekonomismen fungerar som en slags överideologi tror jag många anser. Men därför blir det också extra intressant att se vad det finanspolitisk råd som Anders Borg själv tillsatte har att säga om den av alliansen förda politken. Är det ingen i oppostitionen som uppmärksammat vad rådets ordförande Lars Calmfors hade att säga om utfallet av ’reformerna’ kring a-kassans finansiering?

Många arbetslösa utan försäkringsskydd till följd av a-kassans finansieringsreform
Reformerna av a-kassans finansiering är ett misslyckande som helt i onödan minskat anslutningen till a-kassan. Vid nästa lågkonjunktur kommer många arbetslösa att stå utan försäkringsskydd”, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. De positiva effekterna på sysselsättningen blir små eftersom den ändrade finansieringen bara ger svaga drivkrafter till återhållsam lönebildning.

Här finns grunden till en ordentlig kritik av i stort sett allt regeringen gjort inom viktiga politkområden. Kommer media eller opposition att uppmärksamma detta tro?

Rapporten utvärderar i första hand den nuvarande regeringens finans-
och sysselsättningspolitik. De viktigaste slutsatserna är:

• Om överskottsmålet ska behålla sin legitimitet bör det motiveras
bättre utifrån grundläggande mål om fördelning mellan generationer
och samhällsekonomisk effektivitet. Det kräver att Finansdepartementet
utvecklar systematiska generationsanalyser.
• Överskottsmålet behöver så småningom revideras ner när de
demografiska påfrestningarna ökar. Osäkerheten om de offentliga
finansernas långsiktiga hållbarhet motiverar dock ett större överskott
än en procent av BNP under de närmaste åren.
• Det bör prövas om en s k gyllene regel ska införas. En sådan regel
betyder att överskottsmålet ska avse den offentliga sektorns totala
sparande, inklusive nettoinvesteringarna, i stället för som idag bara
dess finansiella sparande.
• Idag saknas i budget- och vårpropositioner helt redovisning av
hur den offentliga sektorns totala nettoförmögenhet (inklusive realkapital)
utvecklas. Propositionerna ger därför en ofullständig bild av
den offentliga sektorns ekonomiska ställning. En sådan redovisning
bör omgående inkluderas.
• Regeringens sysselsättningspolitiska reformer, i första hand sänkningen
av a-kassan och jobbskatteavdraget, kan antas få betydande
positiva sysselsättningseffekter på sikt. De senaste två årens
sysselsättningsuppgång beror dock i huvudsak på en positiv konjunkturutveckling.
• Regeringen har genomfört ett antal selektiva skattesänkningar
riktade till i första hand enskilda grupper, t ex ungdomar. Dessa
grupper gynnas av skattesänkningarna, medan andra missgynnas.
Samtidigt blir skattesystemet mer svåröverskådligt, vilket minskar
den samhällsekonomiska effektiviteten. Ytterligare selektiva skattesänkningar
har förmodligen negativa nettoeffekter på den samhällsekonomiska
effektiviteten.
• Reformerna av a-kassans finansiering har utformats på ett ineffektivt
sätt som också minskat anslutningen till a-kassan. Detta är
resultatet av dålig samordning mellan olika delar av politiken. I
kommande lågkonjunktur kommer många arbetstagare att stå
Svensk finanspolitik 2008 – Rapportens viktigaste slutsatser 9
utan försäkringsskydd mot arbetslöshet till följd av det sätt som
reformprocessen genomförts på.
• Förändringarna av sjukförsäkringen stärker drivkrafterna för arbete
men ger förmodligen arbetsgivarna för svaga incitament att
axla det ansvar de ålagts för att hjälpa de sjukskrivna tillbaka in på
arbetsmarknaden.
• Reformen av fastighetsbeskattningen gynnar bostadsinvesteringar
i förhållande till investeringar i andra sektorer i ekonomin och
skapar därmed samhällsekonomiska förluster. Dessutom vidgas
inkomstskillnaderna, vilket minskar det fördelningsmässiga utrymmet
för att sänka andra, mer snedvridande skatter, t ex inkomstskatten
högre upp i inkomstskalan.
• Bristen på forskningsunderlag för fastighetsskattereformen utgör
en anmärkningsvärd kontrast till regeringens ambitioner att på
andra områden grunda politiken på sådant stöd. Det är viktigt att
dessa ambitioner får gälla alla områden av den ekonomiska politiken.
• Finansdepartementet bör såväl internt som externt bättre dokumentera
det analysunderlag som man arbetar fram.

Finanspolitiska rådet – Finanspolitiska rådet

DN

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *