Anders Borg – Regeringens baneman

Mer från realtid.se kring Anders Borgs politiska handlag.  Gå och läs hela artikeln här. Om inte annat kan det vara av intresse att studera den som styr dagens Sverige. Personligen tycker jag Anders Borgs roll som chefsideolog för moderaterna uppmärksammats allt för lite i svensk media. Eller likheten i rollen med de gamla sovjetiska partiideologerna som bestämde hur verkligheten skulle se ut. Både sade ju sig veta de enda ekonomiska sanningarna vilket man kommit fram till efter studier i ekonomisk teori. Visserligen två helt olika teorier men ändå.

anders_borg240_470836b

Men det hittills mest häpnadsväckande exemplet på vart hans ”monomana syn” på den ekonomiska politiken, för att citera en erfaren moderat topptjänsteman i regeringskansliet, lett honom är det numera fallna förslaget om att förbjuda privata sjukförsäkringar på arbetsmarknaden.

De privata sjukförsäkringarnaEnligt Anders Borgs idé skulle ingen sjukskriven kunna få mer än 75 procent av lönen i sjukersättning efter ett år. Inte ens genom att teckna en privat försäkring vid sidan om. Ett förslag som inte bara var dömt att falla redan innan det presenterats, utan också föll genom ett sällan skådat starkt motstånd som bestod av i princip varenda aktör i frågan, bortsett då från den moderata politiska ledningen på finansen och dess utlöpare hos arbetsmarknadsministern och eventuellt också socialförsäkringsministern, som formellt men inte reellt hanterade frågan.
Mot förslaget rasade föga förvånande bland annat facken, arbetsgivarna, den samlade svenska försäkringsbranschen, ideologerna på den liberala tankesmedjan Timbro, den samlade svenska politiska bloggosfären, ledarskribenter både till höger och vänster, den politiska oppositionen i riksdagen och samtliga fyra borgerliga partiers riksdagsgrupper. Den gamla kristdemokratiska slitvargen Alf Svensson vädjade till och med till Borg om att inte bara ”tala till hjärnan utan också till hjärtat.”
Men det motståndet bekom inte Anders Borg ett dugg. Stats- och finansministern var redo att iskallt köra över det mycket starka motstånd som manifesterades i den moderata riksdagsgruppen när ärendet föredrogs inför den, enligt uppgifter till Realtid.se.
Det som till slut fick honom att backa och inse att striden var förlorad var argument som kom från de kristdemokratiska kollegorna på finansdepartementet, visar Realtids kartläggning av spelet kring frågan.
En källa på finansdepartementet med god insyn i de politiska staberna skakar uppgivet på huvudet när frågan kommer på tal:
– Problemet med Anders Borg är att han inte vet vad en försäkring är. Han förstår inte att det är en sparform. Enligt hans syn på saken borde vi ju också rimligtvis förbjuda folk att ha pengar på banken, eftersom en tjock bankbok enligt hans resonemang bidrar till att sänka folks arbetsvilja, säger han.
Att Borg ändå lyckades baxa förslaget så långt som han gjorde beror bland annat på att han dels vägrade låta det passera övervåningen på finansdepartementet där den kristdemokratiska staben sitter, men dels också drog en fräck rövare och lanserade det direkt vid sittande bord till partiledarna i förvisningen om att samordningskansliets statssekreterare inte riktigt kunde bakgrunden till att det moderata förslaget tidigare lanserats i interna förhandlingar, men då blockerats av andra förhandlare. Förhandlare som nu inte längre satt i samordningskansliet på Statsrådsberedningen.
I tidningen Vi säger han i en avslöjande intervju med den politiska reportern och författaren Anita Kratz i aprilnumret 2008 som svar på hennes fråga om hur han såg på den på redan på förhand politiskt dödsdömda reformen:
– Vi har tänkt utifrån forskning kring sociala system. Vi vet att en gradvis avtrappning av ersättning är viktig för incitament att gå ur sjukfrånvaron.
Det är en analys som är fullt korrekt om ekonomisk politik endast antas vara konsten att läsa ett stort antal färska doktorsavhandlingar i nationalekonomi och skriva propositionstexter och lagförslag utifrån forskningsrönen. Men om ekonomisk politik kanske är någonting mer utöver det, då finns det mycket i de gångna 1,5 årens politik som tyder på att finansministern fortfarande – trots sin långa tid i politiken – förvånande nog saknar både politisk näsa och fingertoppskänsla.

”Gör det inte!”
Att förstå att det nyligen lagda utredningsförslaget om att tvinga in en miljon svenskar i en statlig a-kassa är ett tecken på samma politiska okänslighet, är lätt att förstå när man läser den före detta kollegan till Anders Borg på Svenska Dagbladets ledarsida; P J Anders Linder som den 15 maj i år utfärdade följande vädjan:
”Tre ord på vägen till regeringen: Gör det inte! Höj inte skatten med 5 000 kronor om året för en miljon människor. Lägg inget förslag om tvångsmedlemskap i a-kassan.”
Frågan är vad alliansregeringen ska göra fortsättningsvis, nu när de politiska program de skrev ihop sig om inför valet redan är genomförda efter endast två år? Ska de genomföra en ny formell Bankerydsförhandling på partiledarnivå, eller låta finansministern styra regeringens politik mer eller mindre på egen hand via budgetförhandlingarna?
I svaret på den frågan ligger kanske också svaret på vem som blir finansminister efter valet 2010. Anders Borg har upprepade gånger sagt att han ser uppdraget som en värnplikt som sträcker sig över två mandatperioder. Frågan är om ÖB och väljarna kommer låta honom göra en sådan lång värnplikt?

Realtid.se – Regeringens baneman

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *