DN om Anders Borg – grov missbedömning

Vad DN säger nedan är att Anders Borg  kom med rena glädje kalkylerna i sina ekonomiska prognoser i höstas.  Trots att varnings klocka efter varningsklocka talade om  hur allvarlig lånebubblan var i USA. De  krävs heller inte mycket insikt för att inse att en kombination av höga energipriser, skenande amerikanskt budgetunderskott, improduktiva krigsutgifter och lånefinansierad konsumtion inte kunde fortsätta i USA.

Vad som sker i Sverige är väl att samtidigt som den globala tillväxten stannar in stryper riksbanken den inhemska tillväxt som finnansierats med billiga lån till bostadssektorn.

Vad vi ser ut att få är den sämsta av alla världar. Stagflation. Arbetslösheten är hög trots regeringens trixande med siffor och subventionerade anställningar vilka räknas som riktiga arbeten. Samtidigt som priserna stiger. Och den ekonomiska tillväxten avtar.

Frågan hur det ska gå med Alliansregeringens totala kollaps av sin arbetsmarknadspolitik verkar DN’s ledare inte ställa. Återigen 500000 utanför a-kassan, 40000 i jobb och utvecklings garantin som börjar ta slut i september 2009, 60000 som ska föras över från sjukersättning till arbete 2010 och kombinerarat med redan stigande socialbidragskostnader. Och förstås en stor grupp människor belånade upp till hustaken för att ha råd med dyra bostdsrätter och hus. Vad händer om dessa människor börjar bli arbetslösa.

Förövrigt hur mycket av statskassans intäkter är luft i form av inflationsdrivna intäkter eller ingångs intäkter?

En detalj som folk missat är att mycket av inflationen är orsakad av Riksbanken själva i form av ökade boendekostnader. Ungefär hälften av de 4,4 procenten i inflation kommer från de höjda boendekostnaderna. Med sin vanliga ekonomisk klokskap lär väl riksbanken nu höja räntan för att bekämpa en inflation de delvis själva orsakat.

Sen är det väl något komiskt hur DN’s ledarskribent verkar citera ordagrant från sin ekonomiska text bok.

 

”Svensk ekonomi utvecklas starkt … I dagsläget bedömds den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på Europa och Förenta staterna.”
Så lät det för mindre ett år sedan i finansminister Anders Borgs statsbudget. Regeringen räknade med en BNP-tillväxt på 3,2 procent för 2008 och fortsatt minskad arbetslöshet.
I verkligheten blev det tvärtom. Sommaren har bjudit på ovanligt många dåliga ekonomiska nyheter. Enligt Statistiska centralbyrån rådde nolltillväxt i svensk ekonomi under årets andra kvartal och antalet arbetslösa var i juni 27 000 fler än för ett år sedan. Skrivningarna i höstbudgeten påminner om att prognoser är notoriskt opålitliga när ekonomin börjar svänga.
Det är nu uppenbart att oredan på den amerikanska bolånemarknaden får stora konsekvenser för många länder, inklusive Sverige. Det som började som en kollaps för så kallade subprime-lån i USA har spritt sig genom världens finanssektor.
Finansminister Anders Borg är inte ensam om att ha missbedömt läget grovt. Han har sällskap av de flesta ekonomiska bedömare, inklusive de bankchefer som förvånat konstaterar att även de drabbats av kreditförluster.
Ytterligare en negativ nyhet kom i går då inflationssiffrorna för juli månad publicerades och hamnade på höga 4,4 procent, mer än två procentenheter över Riksbankens inflationsmål. Inte sedan 1993 har de svenska priserna ökat så snabbt som nu. Bakom uppgången ligger ökade räntekostnader – vilket Riksbanken själv bidragit med – och högre priser på el, bränsle, livsmedel och transporter. En stor del av uppgången beror alltså på sådant som varken regeringen eller Riksbanken styr över, så som oljepriset och de internationella livsmedelspriserna.
Hur oroande är en inflationstakt på drygt 4 procent? Enligt den ekonomiska litteraturen är det hyperinflation och allvarlig markoekonomisk misskötsel som skadar BNP-tillväxten, inte årliga prisuppgångar på några procent.
Men det finns ändå skäl att mana till försiktighet. Inflationen omfördelar inkomster och förmögenheter slumpmässigt. Den gör det svårare att fatta rationella ekonomiska beslut. Och om priserna tillåts ta fart kan ett land hamna i en självförstärkande spiral, som driver upp inflationstakten till permanent högre nivåer. Det skapar problem för lönebildningen på arbetsmarknaden.
Riksbanken gör därför rätt som håller dörren öppen för högre räntor, vilket kan dämpa inflationsförväntningarna. Samtidigt befinner sig banken i ett svårt beslutsdilemma. Å ena sidan talar prisuppgången för att räntan ska höjas ytterligare. Å andra sidan talar den ekonomiska inbromsningen för att räntan i stället borde sänkas. Normalt brukar inte dessa fenomen inträffa parallellt, men det gör de nu och det är därför ekonomer oroat menar att vi drabbats av stagflation.
Finansminister Anders Borg kan inte göra så mycket mer än att hoppas på att de dåliga tiderna snart blåser förbi. Till skillnad från flera andra länder befinner sig svensk ekonomi i en privilegierad situation, eftersom det råder ordning och reda i statsfinanserna. En upprepning av 90-talets kaos i den offentliga ekonomin är osannolik.

Sämsta sommaren

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Ekonomi och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

8 svar på DN om Anders Borg – grov missbedömning

  1. Istari skriver:

    Anta att AB vetat hur stor inflationen skulle bli för ett årsedan, borde han då sagt det? Hur skulle ekonomin utvecklats då? AB är inte bara en observatör han är en person som kan påverka både genom handling och uttalanden. Han kan mycket väll valt att rapportera den mest positiva prognosen, för att på så sätt undvika att bidra till en negativ spiral.
    Att 500′ inte är med i A-kassan är ett problem för de av de 500′ som eventuellt förlorar jobbet, inte för Sverige. För de offentliga finanserna är det positivet. Incitamenten att ta ett sämre betalt jobb är större. Det offentliga spara då aningen hela beloppet för den personen tog det sämre betalda jobbet, eller så sparas det pengar då kostnaderna för socialbidraget är mindre än för A-Kassan. Som en extra bonus kan detta kanske innebära att lönerna marknads anpassas lite.

    • ckrantz skriver:

      @Istari:

      Med andra ord Borg kom med en glädjekalkyl som hela den svenska statsplaneringen sedan följde. Regeringen planerade för strålande solsken i all evighet och fick istället vad som ser ut att kunna bli en ekonomisk orkan. Bra jobbat.

      Sedan arbetslöshet är ett problem om man tar samhällsekonomi. Eller för att citera Nationalekonomi professorn Lars Calmfors.

      ”Reformerna av a-kassans finansiering är ett misslyckande som helt i onödan minskat anslutningen till a-kassan. Vid nästa lågkonjunktur kommer många arbetslösa att stå utan försäkringsskydd”, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. De positiva effekterna på sysselsättningen blir små eftersom den ändrade finansieringen bara ger svaga drivkrafter till återhållsam lönebildning.

  2. Istari skriver:

    Anta att AB vetat hur stor inflationen skulle bli för ett årsedan, borde han då sagt det? Hur skulle ekonomin utvecklats då? AB är inte bara en observatör han är en person som kan påverka både genom handling och uttalanden. Han kan mycket väll valt att rapportera den mest positiva prognosen, för att på så sätt undvika att bidra till en negativ spiral.

    Att 500' inte är med i A-kassan är ett problem för de av de 500' som eventuellt förlorar jobbet, inte för Sverige. För de offentliga finanserna är det positivet. Incitamenten att ta ett sämre betalt jobb är större. Det offentliga spara då aningen hela beloppet för den personen tog det sämre betalda jobbet, eller så sparas det pengar då kostnaderna för socialbidraget är mindre än för A-Kassan. Som en extra bonus kan detta kanske innebära att lönerna marknads anpassas lite.

    • ckrantz skriver:

      @Istari:

      Med andra ord Borg kom med en glädjekalkyl som hela den svenska statsplaneringen sedan följde. Regeringen planerade för strålande solsken i all evighet och fick istället vad som ser ut att kunna bli en ekonomisk orkan. Bra jobbat.

      Sedan arbetslöshet är ett problem om man tar samhällsekonomi. Eller för att citera Nationalekonomi professorn Lars Calmfors.

      "Reformerna av a-kassans finansiering är ett misslyckande som helt i onödan minskat anslutningen till a-kassan. Vid nästa lågkonjunktur kommer många arbetslösa att stå utan försäkringsskydd", säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors. De positiva effekterna på sysselsättningen blir små eftersom den ändrade finansieringen bara ger svaga drivkrafter till återhållsam lönebildning.

  3. Peter Ingestad skriver:

    Har n-å-g-o-n ekonom någonsin gjort en korrekt prognos? Förre statsministern Göran Persson hade EN dygd: han lät sig inte impas av ekonomer.

    • ckrantz skriver:

      @Peter Ingestad:

      Nja, det är väl viss skillnad på glädjekalkyler och realistiska bedömningar. Sen är vä Anders Borg en ekonom om man kan vara det utan färdig examen som går helt efter skolboken.

      Poängen är förstås att det är svenska folket som får betala priset för Borgs misstag.

  4. Peter Ingestad skriver:

    Har n-å-g-o-n ekonom någonsin gjort en korrekt prognos? Förre statsministern Göran Persson hade EN dygd: han lät sig inte impas av ekonomer.

    • ckrantz skriver:

      @Peter Ingestad:

      Nja, det är väl viss skillnad på glädjekalkyler och realistiska bedömningar. Sen är vä Anders Borg en ekonom om man kan vara det utan färdig examen som går helt efter skolboken.

      Poängen är förstås att det är svenska folket som får betala priset för Borgs misstag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *