Moderat arbetslinje och skatteavdrag som inte ger jobb

Om det inte framgått tidigare handlar den nya moderata arbetslinjen om en sak. Skattesänkningar. För hög och övre medel inkomsttagare.

De som skulle arbeta mer jobbar inte mer. Jobb skatteavdraget som motiverades med att de med olika former av försäkringsinkomster skulle arbeta mer fungerar inte.

Om nu någon trodde att det går att skapa arbete med en politik som enbart gick ut på att öka folks vilja att arbeta. Med sänkta levnadsvillkor för de som inte arbetar och belöningar för de som arbetar mer. För visst är alla som är arbetslösa det frivilligt?

Är du förövrigt inte glad som städare med 18900 i månadslön att du fått hela 240kr mer efter skatt med alliansens jobb skatteavdrag.

Varför skriker inte socialdemokraterna, den övriga oppositionen och LO inte högt om detta. Sätt in annonser i tidningarna, reklam inslag eller demonstrera utanför Rosenbad med visselpipor. Istället för att artigt debattera arbetslinjen med moderaterna i riksdagen som om inte hela den moderata arbetslinjen var en illusion. Och en rökridå för skattesänkningar för de som redan har mer.

Det som borde göras är att banka in medvetandet på folk är att den moderata arbetslinjen inte fungerat. Detta borde finnas med i varje debatt, varje insändare och inte minst i diskussionerna mellan folk fram till 2010.

LO-Tidningen / Tummen ner för jobbskatteavdraget

Regeringens jobbskatteavdrag kostar statskassan 50 miljarder kronor. Syftet är att fler ska jobba när skatten sänks.

Flera tidigare utvärderingar har visat att effekterna är väldigt små. De med högre inkomster till och med minskar sin arbetstid när de får lägre skatt, konstaterade Studieförbundet Näringsliv och samhälle i en utvärdering i våras.

LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström och Lars Ernsäter går ett steg vidare och studerar vilka som trots allt jobbar mer.

Lite effekt
De redan sysselsatta påverkas knappt alls, de ökar sin arbetstid med bara 0,1 procent, trots att det är denna grupp som tjänar mest på avdraget.

I gruppen ”utanför arbetsmarknaden” händer mest. 1,7 procent ökar arbetet i denna grupp.

Men inom denna grupp är skillnaderna mycket stora, konstaterar LO-ekonomerna. Studenter som pluggar påverkas inte mycket.

– Och bland sjuka och förtidspensionerade är orsaken till att de inte jobbar en helt annan än att ”det inte lönar sig att arbeta”, säger Åsa Pia Järliden Bergström.

Frivilligt ”lediga” börjar jobba
Enligt studien är det i stället en liten brokig skara av hemarbetande och frivilligt ”lediga” som låter sig påverkas och som börjar jobba på grund av jobbskatteavdraget.

– Men dessa har varken inkomster från arbete eller från socialförsäkringar tidigare, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

De sjuka och förtidspensionerade, som inte påverkas, är däremot helt beroende av socialförsäkringar.

98,9 procent av de förtidspensionerade och 97,7 procent av de arbetslösa ökar inte sitt arbete genom jobbskatteavdraget.

Samma sak gäller för över 90 procent av de långtidssjuka.

– Det är de som blir kvar, och vad händer med dem? Det enda som sker är att deras disponibla inkomst minskar med 6 till 7 procent, säger Lars Ernsäter.

Piska i stället för morot
Huvudkritiken är att jobbskatteavdraget är alldeles för brett för att ge någon bra effekt. Riktade satsningar på utbildning och åtgärder är i stället en bättre väg.

Dessutom förkastar studien regeringens planer på att sänka jobbskatten ytterligare. De få ”frivilligt” lediga som kan tänkas reagera på sänkt skatt har ju redan gjort det.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger:

– Man har givit 50 miljarder kronor till dem som ändå inte kommer att jobba mer. Men det här är ingen morot. Det är en piska på ryggen mot dem som inte kan eller får jobba mer.

Förtäckt skattesänkning
Hon ser jobbskatteavdraget som en förtäckt skattesänkning.

– ”De nya moderaterna” skulle inte längre gå till val på att bara lova stora skattesänkningar, men det är rätt uppenbart att jobbskatteavdraget är mycket mer en politisk fråga än ett sätt att minska utanförskapet.

Bör då jobbskatteavdraget avskaffas?

– Ja, men därmed inte sagt att vi ska återgå till det som var tidigare. Men vi ska ha en gemensam välfärd som finansieras solidariskt av alla och inte som nu med olika skattesatser.

Fakta: Tredje steget 1 januari 2009

• Ett första jobbskatteavdrag infördes den 1 januari 2007. Totalt sänktes skatterna med runt 40 miljarder kronor.
• Den 1 januari 2008 sänktes inkomstskatten med ytterligare 10,7 miljarder kronor.
• Det tredje steget i jobbskatteavdraget planeras till den 1 januari 2009. Allianspartierna diskuterar fortfarande storleken.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Arbetsmarknad, Politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *