SvD felaktigheter om Jobbskatteavdraget

Från finansdepartementet om vem som tjänat på jobbskatteavdraget. De LO medlemmar med 30000 i inkomst fick hela 810 kr kvar efter regeringens skattehöjningar!

Claeskrantz.se : Ljuger SvD 2 – Jobbskatteavdrag gynnad hög medelinkomsttagare
Alliansens jobbskatteavdrag gav hög och medelinkomsttagare mer pengar. Inte låginkomsttagare.Detta enligt siffror från finansdepartementet. I gruppen låginkomsttagare hamnar en städare med 18900 som får hela 240kr efter alliansens skattehöjningar inom andra områden.  Jag misstänker att 18900 knappast är lägsta lönen i Sverige. Logiskt sett borde de med ännu lägre inkomster gå back med alliansens politik av döma av finansdepartementets siffror.

Det handlar med andra ord inte om några 1000kr för alla i skatterabatt. Om nu någon trodde det.  Läs själv finansens siffror. Visst är det trevligt att vara gynnad medelklass. 30000 i månaden så har du fått hela 810kr mer alliansens jobbskatteavdrag. Så säger finansdepartementet.

http://www.regeringen.se/sb/d/8648/a/90779

Inkomstförändringar för några yrkesgrupper

Illustration av sjuksköterska, barnskötare och förskollärare

Jobbskatteavdraget genomfördes samtidigt med en rad andra förändringar som påverkade privatekonomin. Förutom minskad skatt på arbetsinkomster sänktes även skatten på boende. Samtidigt höjdes a-kasseavgiften och rätten att dra av den och fackavgiften försvann. Vissa skatter och avgifter höjdes.

Nedan kan du se hur jobbskatteavdraget och de höjda utgifterna påverkar några olika yrkesgrupper. I dessa exempel har vi inte räknat med den sänkta skatten på boende. Lönerna är baserade på SCB:s lönestatistik för 2006 och Finansdepartementets beräkning av 2008 års nivåer.

Städare, förskollärare, polis

kronor/månad
Städare
Förskollärare
Polis
Inkomst per månad
18 900
23 100
27 900
Förändrade inkomster
Sänkt skatt (jobbskatteavdrag, steg 1 + 2)
901
1 076
1 205
Förändrade utgifter
Höjd a-kasseavgift + slopad avdragsrätt
-367
-163
-100
Netto efter jobbrelaterade förändringar
534
913
1 105
Höjda skatter och avgifter1
-295
-295
-295
Netto efter övriga förändringar
239
618
810
  1. t.ex. trafikförsäkringsskatt, slopat pc-avdrag, tobaksskatt, ölskatt och skatt på drivmedel.

Källa: Finansdepartementet.

Sen noterade jag att  det finanspolitiska rådet hade detta att säga om regeringens jobbskatteavdrag.

Regeringens sysselsättningspolitiska reformer, i första hand sänkningen
av a-kassan och jobbskatteavdraget, kan antas få betydande
positiva sysselsättningseffekter på sikt. De senaste två årens
sysselsättningsuppgång beror dock i huvudsak på en positiv konjunkturutveckling.

Varför inte läsa om vad Lars Calmfors hade att säga i övrigt om Anders Borgs ekonomiska politik

Men så är inte ledarsidornas funktion kritisk analys. Speciellt inte om kompisarna i regeringskansliet vill få ut sitt budskap. Räkna med att gång på gång få höra budskapet att alliansregeringens ekonomiska politik varit framgångsrik i olika selektivt utvalda vinklar.

SvD » Ledarsidan » Malande kritik mot att folk får det bättre

LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin tycker att jobbskatteavdragen (och hit räknas också regeringens planerade tredje etapp) innebär en ojämlik beskattning som helst bör avskaffas. Det här är nu ingen taktik eller något rävspel. Det råder inga oklarheter. Hon använder ordet ”oacceptabelt” om avdraget (pressmedd 26/8).

Sällan har det varit så tydligt hur fjärmad LO-ledningen är från medlemmarnas intressen. För en normal LO-medlem har jobbskatteavdragets två första etapper inneburit en sänkning av skatten med 1000 kronor i månaden. När den tredje etappen införts kommer samma LO-medlem att få ytterligare 200 kronor mer över i plånboken när månadens skatt är betald. Det är långt mer än något LO-förbund kan drömma om att pressa fram förhandlingsvägen i någon avtalsrörelse, och en större frihetsreform för medlemmarna än ledningens samarbete med s någonsin kunnat utdela.

Men Wanja Lundby-Wedin vill alltså att socialdemokraterna ska avskaffa jobbskatteavdraget. Samtidigt konstaterar hon att det vore ”politiskt omöjligt att gå till val på att det ska bli 1000 kronor mindre i plånboken” (DN 27/8). Den enda rimliga slutsatsen av de två ståndpunkterna är att hon i rättvisans namn förespråkar sänkt skatt för dem som inte arbetar.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Arbetsmarknad, Politik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

16 svar på SvD felaktigheter om Jobbskatteavdraget

  1. Ingemar B skriver:

    Det är inte speciellt vettigt att ha höga bolagsskatter, eftersom det i praktiken hindrar företag från att etablera sig i Sverige och gör det lönsamt för internationella koncerner att skatta fram pengarna någon annanstans.

    Traditionell sossepolitik har dessutom alltid gått ut på att ha rika (stor-)företag men klämma åt ägarna, dvs ha fattiga företagare. Så har det varit sedan Strängs tid. Så varför detta romantiserande om höga bolagsskatter?

    Att man har på papperet höga bolagsskatter i en del andra länder, beror mig veterligt på att möjligheterna till avdrag och avsättningar är större, så att få företag verkligen betalar den höga skatten. Då är det ärligare med en lägre skattesats som verkligen betalas. Dessutom är inte våra 28 % speciellt låga längre, i internationell jämförelse. Så var det ju tvärtom för några år sedan, då var 28 % bland de lägsta bolagsskatterna.

  2. Ingemar B skriver:

    Det är inte speciellt vettigt att ha höga bolagsskatter, eftersom det i praktiken hindrar företag från att etablera sig i Sverige och gör det lönsamt för internationella koncerner att skatta fram pengarna någon annanstans.

    Traditionell sossepolitik har dessutom alltid gått ut på att ha rika (stor-)företag men klämma åt ägarna, dvs ha fattiga företagare. Så har det varit sedan Strängs tid. Så varför detta romantiserande om höga bolagsskatter?

    Att man har på papperet höga bolagsskatter i en del andra länder, beror mig veterligt på att möjligheterna till avdrag och avsättningar är större, så att få företag verkligen betalar den höga skatten. Då är det ärligare med en lägre skattesats som verkligen betalas. Dessutom är inte våra 28 % speciellt låga längre, i internationell jämförelse. Så var det ju tvärtom för några år sedan, då var 28 % bland de lägsta bolagsskatterna.

  3. Ingemar B skriver:

    Claes, du kan nog titta i månen efter möjligheter att HÖJA bolagsskatten. Oavsett politisk åsikt i övrigt så är nog de flesta överens om att det som främst går att beskatta är de tre F:en, nämligen

    – fattigt folk
    – fastigheter
    – föda

    Till skillnad från privatpersoner så är de (stora) företag som bolagsskatten i första hand träffar, synnerligen lättrörliga.

    • ckrantz skriver:

      @Ingemar B:
      Ja, det brukar var så. Såg att Borg vek sig illa kvickt om förslaget att täppa till diverse kryphål där företag kunde komma undan med beskattning. SN och Urban B drog det vanliga hotet om att flytta huvudkontoret.

      Sen kan man undra varför USA, Japan med flera lyckas ha bolagsskatter på 40% eller mer.

  4. Ingemar B skriver:

    Claes, du kan nog titta i månen efter möjligheter att HÖJA bolagsskatten. Oavsett politisk åsikt i övrigt så är nog de flesta överens om att det som främst går att beskatta är de tre F:en, nämligen

    – fattigt folk

    – fastigheter

    – föda

    Till skillnad från privatpersoner så är de (stora) företag som bolagsskatten i första hand träffar, synnerligen lättrörliga.

    • ckrantz skriver:

      @Ingemar B:
      Ja, det brukar var så. Såg att Borg vek sig illa kvickt om förslaget att täppa till diverse kryphål där företag kunde komma undan med beskattning. SN och Urban B drog det vanliga hotet om att flytta huvudkontoret.

      Sen kan man undra varför USA, Japan med flera lyckas ha bolagsskatter på 40% eller mer.

  5. T skriver:

    Men för fasen! Låginkomstagare har ju fått större skattesänkningar än alla andra! Nu får du läsa HELA rapporten som du länkar till! Låginkomstagare har procentuellt sett fått STÖRRE skattesänkningar än medel- och framförallt höginkomstagare!

    • ckrantz skriver:

      @T: Var det inte meningen att alla skulle få minst 1000kr mer kvar av lönen?

      Men jag antar att låginkomsttagaren med 18900 för vara glad för sina 240kr. Den som tjänar mindre än 18900 borde förövrigt logiskt sett gå back med alliansens politik.

  6. T skriver:

    Men för fasen! Låginkomstagare har ju fått större skattesänkningar än alla andra! Nu får du läsa HELA rapporten som du länkar till! Låginkomstagare har procentuellt sett fått STÖRRE skattesänkningar än medel- och framförallt höginkomstagare!

    • ckrantz skriver:

      @T: Var det inte meningen att alla skulle få minst 1000kr mer kvar av lönen?

      Men jag antar att låginkomsttagaren med 18900 för vara glad för sina 240kr. Den som tjänar mindre än 18900 borde förövrigt logiskt sett gå back med alliansens politik.

  7. Ingemar B skriver:

    Nja.

    Läser man redovisningen från Finansdepartementet så ser man att hushåll med ganska vanliga inkomster har fått mellan 1127-1675 kr mer i månaden att leva på.

    Det är inte kattskit. Det är en rejäl höjning. Det motsvarar löneökningar med 2500 spänn för hushållet.

    Hur mycket än Mona Sahlin och Östros bullrar och skriker så kvarstår att de själva knappast sänkt hushållens skatter en enda krona sedan skattereformen 1993. Tvärtom.

    • ckrantz skriver:

      @Ingemar B:
      Vad är vanlig inkomst. Tanken var väl att alla skulle få 1000kr mer kvar?

      Sen är vad som hade behövts en skattereform med ett nytt progressivt skattesystem. Där folk betalade skatt efter bärkraft som det en gång kallades. Varför inte också titta på de bolagsskatter som jämfört med länder USA är rejält låga.

  8. Ingemar B skriver:

    Nja.

    Läser man redovisningen från Finansdepartementet så ser man att hushåll med ganska vanliga inkomster har fått mellan 1127-1675 kr mer i månaden att leva på.

    Det är inte kattskit. Det är en rejäl höjning. Det motsvarar löneökningar med 2500 spänn för hushållet.

    Hur mycket än Mona Sahlin och Östros bullrar och skriker så kvarstår att de själva knappast sänkt hushållens skatter en enda krona sedan skattereformen 1993. Tvärtom.

    • ckrantz skriver:

      @Ingemar B:
      Vad är vanlig inkomst. Tanken var väl att alla skulle få 1000kr mer kvar?

      Sen är vad som hade behövts en skattereform med ett nytt progressivt skattesystem. Där folk betalade skatt efter bärkraft som det en gång kallades. Varför inte också titta på de bolagsskatter som jämfört med länder USA är rejält låga.

  9. Eklund skriver:

    De syrliga rönnbären står som spön i backen!

  10. Eklund skriver:

    De syrliga rönnbären står som spön i backen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *