Miljöpartiet – det nya FI?

En intressant diskussion att läsa hos Charlotte om Maria Wetterstrands artikel på Dagens Arena.

https://kamfertext.blogspot.com/2008/10/vnster-nr-det-passar.html

Diskussionen pekar på något jag alltid saknat hos MP. En ekonomisk-politisk profil där man tar upp rättvise frågor. Istället hade det alltid varit det framtida gröna samhället som ska lösa dagens samhällsproblem. Sen kan man undra över Maria Wetterstrands deklaration att MP nu är en del av en feministisk global rörelse kritisk till mannen som norm? Var inte det FI’s grundinställning?

Sen är det bra att veta att MP aldrig kommer att vara vänster. Vad det nu innebär?

Birger Schlaug sade en gång att utan ett socialt hållbart samhälle går det inte att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Men andra ord utan en rättvis fördelning och fattigdomsbekämpning går det inte att skapa ett samhälls som tar vara på resurser på ett annat sätt. Jag tror han hade rätt där.

kamferdroppar: Vänster när det passar

Vi är inte och kommer aldrig att vara vänster”, skrev Maria Wetterstrand på Dagens Arena nyligen. Nähä. Lite annat ljud var det i Peter Erikssons skälla när han för fyra år sedan med en artikel på Vägval vänsters hemsida försökte (och i viss mån lyckades) locka till sig missnöjda vänsterpartister: ”De gröna är en frihetlig rörelse som tror på individens möjligheter och ansvar. När det gäller frågor kring fördelning, solidaritet och global rättvisa är vi en radikal och modern vänster i bemärkelsen att vi vill utveckla politiken i en mer uthållig och solidarisk riktning.
Man kanske är vänster lite när det passar, trots allt?

Dagens Arena | Vi är inte och kommer aldrig att vara vänster

De senaste åren har vi ryckt upp oss, mycket tack vare Peter Erikssons engagemang mot mäns våld mot kvinnor. Det är en av de allra viktigaste feministiska frågorna och jag har inte lagt märke till något annat parti som tagit fram egna förslag på ny våldtäktslagstiftning eller säkrat bidragen till kvinnojourerna.

Inom partiet har vi en levande diskussion, där flera olika feministiska riktningar är representerade. Vi är både liberalfeminister, queerfeminister och ekofeminister. Och vi är alla enade i analysen att makt och resurser behöver förflyttas från män som grupp till kvinnor som grupp. Mannen och framför allt bilden av Mannen har fått vara norm i politiken och samhällsplaneringen. Det är vi kritiska till.

Jämställdhetsfrågorna behöver mainstreamas inom varje politiskt område. Så arbetar vi under mandatperioden, att på samma sätt som miljö- och klimatfrågan länge genomsyrat all vår politik ska nu även feminismen göra det. Regeringens politik verkar istället genomsyras av lobbyorganisationen vita, heterosexuella, medelålders män.

Ett exempel är vår skattepolitik, som gynnar kvinnors ekonomi. Regeringens skattepolitik driver jämställdheten bakåt där kvinnor som under lång tid har dubbelarbetat och sedan blivit sjuka ska nu straffas för att männens skatt ska kunna sänkas.

Ett annat exempel är vår infrastrukturpolitik som gynnar kvinnors resande. Det är uppenbart att män tjänar på lägre bensinpriser och motorvägsbyggen medan kvinnor tjänar på utbyggd kollektivtrafik och järnvägar.

Och ett annat exempel är vår politik för att luckra upp de könsnormer som påtvingas våra barn. Idag kan enskilda förskolor gå före med genuspedagogik. Vi vill se ett strukturerat arbete, där de förskolor som lyckas ska märkas så att vårdnadshavare kan göra aktiva val.

Politiska journalister har sedan 80-talet krävt av oss att ”välja sida”. Vi valde sida 1985 då vi la till ”de gröna” till partinamnet. Sedan dess är vi i rakt nerstående led en del av en feministisk global rörelse, kritiska till mannen som norm. Vi är inte och kommer aldrig att vara vänster. Den gröna rörelsen kommer att fortsätta diskutera hur intersektionella maktstrukturer och könsroller begränsar både män och kvinnor samtidigt som vi sätter ner foten och tar ställning i de vardagsnära feministiska frågorna.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *