Analyser har gjorts Barbro Hedvall

Det är synd att ingen i alliansen läste vad t ex TCO med flera hade att säga om hur den svenska arbetsmarknaden fungerade. Eller var det en medveten okunskap?

Politikerbloggen » “De försämrade a-kasseavgifterna är osakliga och kontraproduktiva”

Regeringen har lagt stor möda vid att införa och
försvara att medlemmar i a-kassor ska ha olika avgifter beroende
på hur hög arbetslösheten är i kassan.

Arkitekterna bakom
förändringen hade en föreställning om att de
arbetslösa därmed skulle acceptera jobb med lägre
lön och att de fackliga organisationerna i branscher med hög
arbetslöshet skulle hålla igen på lönekraven.
Företagen skulle då börja anställa och
arbetslösheten sjunka. Så såg teorin ut. Regeringen sa
sig grunda försämringarna på forskning och
“evidensbaserad” kunskap.


Verkligheten
visade sig vara annorlunda än teorin. Istället för fler
jobb och lägre arbetslöshet blev effekten att mer än en
halv miljon löntagare på kort tid lämnade
försäkringen och att flera a-kassor håller på att
slås ut i priskonkurrensen.

När vi frågar
statliga konjunkturinstitutet om hur många jobb
förändringen har lett till blir de svaret skyldiga.

Regeringens finanspolitiska råd sågar åtgärden.
Riksrevisionen anmärker att det är svårt att
bedöma effekten av politiken. Nu är det förmodligen bara
Anders Borg, Sven-Otto Littorin och några av deras medarbetare
som fortfarande hävdar att denna differentiering och
avgiftshöjning är nödvändig.

Antingen är detta en
fråga om okunskap eller, vilket vore värre, en medveten
strävan att slå sönder ett fungerande a-kassesystem.
Vi utgår ifrån att det inte är det senare.

Varför blev det då så fel?
En anledning är att arkitekterna bakom förslaget inte visste
tillräckligt om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, varken
när det gäller hur avtalen på arbetsmarknaden ser ut
eller hur a-kassorna fungerar. Man förstod t.ex. aldrig att en
a-kassa kunde ha massor av avtalsområden och att medlemmar i
olika a-kassor kan omfattas av samma avtal.

Ett exempel: En socialsekreterare som är medlem i
sacoförbundet SSR och akademikerkassan AEA fick med
åtgärden en betydligt lägre a-kasseavgift än en
socialsekreterare som sitter i rummet bredvid men är medlem i
TCO-förbundet SKTF och den a-kassa som finns i anslutning till det
förbundet. Trots att de två har samma risk för
arbetslöshet och i princip samma avtal. Liknande situationer
drabbar ett flertal yrkesgrupper.

Man har heller inte tagit hänsyn till att förhandlingarna
om löner inom många områden är väldigt
decentraliserade. Det är varken troligt eller rimligt att anta att
den enskilda löntagaren som förhandlar on sin nya lön
med chefen säger att det är okey att hålla nere
löneökningen för att det finns andra personer i
samhället som är arbetslösa.

A-kassorna har i hög grad överlappande
branschområden. Eftersom villkoren i försäkringen
är lika för alla så kommer priset – avgiften – att
bestämma vilken kassa som löntagaren väljer. Kassor med
låga avgifter riskerar att konkurrera ut kassor med högre
avgifter. Processen har inget med arbetslöshetsrisk att göra,
utan uppkommer uteslutande som en priseffekt. Det förstod aldrig
regeringen.

De försämrade a-kasseavgifterna är osakliga och
kontraproduktiva. Effekten av regeringens ignorans riskerar att bli att
flera a-kassor går under, att kopplingen mellan a-kassorna och
branschen helt försvinner och att skadorna på
försäkringen inte längre går att reparera.

Dags för uppdatering

Alliansens tema – bryt utanförskapet och fler i jobb – passade väl för ett Sverige i högkonjunktur, där en halv miljon stod utanför arbetsmarknaden.

Men 2006 kan inte upprepas. Om två år har alliansen regerat en valperiod, deras organisatoriska arbetsformer kommer inte att vara nya. 2010 vänds i stället siktet mot oppositionen – hur kommer den att formera sig?

Jobben kommer säkert att stå högt på den politiska dagordningen, och det alldeles oberoende av hur djup den pågående krisen blir. Här ska alliansen upp till bevis. Som programmet för 2006 var skrivet kom de som skulle ha arbete i centrum, med skattesänkningar och regelskärpningar skulle de stimuleras att söka arbete. Underförstått var att problemet med utanförskapet främst berodde på att det ekonomiska utbytet av att växla från olika former av kassaförsörjning till eget arbete var för litet. Så var också fallet för en del, och fler kom i arbete under de första åren.

Till nästa val behöver allianspartierna göra en grundligare analys av svensk arbetsmarknad. Den ska utgå från ett mindre teknokratiskt synsätt än hur bidrags- och skattesystemen kan vridas och vändas. Arbetet har ett värde i sig, vi har en skyldighet att bidra till vår försörjning och en rättighet att få hjälp att fullgöra den.

Frågan bör också resas om vår jämlikhet som arbetstagare. Ett A- och B-lag kan aldrig ha varit syftet med trygghetslagstiftningen. Icke desto mindre är detta dagens orättvisa verklighet.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Arbetsmarknad, Politik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Analyser har gjorts Barbro Hedvall

  1. ckrantz skriver:

    @Camilla:

    Alliansen dribblar med siffror. Alla de i t ex jobb och utvecklingsgarantin finns inte med som arbetslösa i statistiken. Det är 60000 bara där. Jag misstänker att sanningen är att majoriteten av de som stod längst från arbetsmarknaden inte fått arbete. Som TCO säger har regeringen saknat kunskaper alternativt helt medvetet vidtagit åtgärder som är verkningslösa för långtidsarbetslösa eller sjuka om avsikten

    De har förstås genomfört skattesänkningar för hög och övre medelinkomstagare med retoriken.

  2. ckrantz skriver:

    @Camilla:

    Alliansen dribblar med siffror. Alla de i t ex jobb och utvecklingsgarantin finns inte med som arbetslösa i statistiken. Det är 60000 bara där. Jag misstänker att sanningen är att majoriteten av de som stod längst från arbetsmarknaden inte fått arbete. Som TCO säger har regeringen saknat kunskaper alternativt helt medvetet vidtagit åtgärder som är verkningslösa för långtidsarbetslösa eller sjuka om avsikten

    De har förstås genomfört skattesänkningar för hög och övre medelinkomstagare med retoriken.

  3. Camilla skriver:

    ”Som programmet för 2006 var skrivet kom de som skulle ha arbete i centrum, med skattesänkningar och regelskärpningar skulle de stimuleras att söka arbete.”
    Jag undrar hur många av de arbetslösa/sjuka som verkligen börjat arbeta pga just dessa reformer? Resultatet ter sig margert m tanke på vilken högkonjunktur som rått fram tills nu.

  4. Camilla skriver:

    "Som programmet för 2006 var skrivet kom de som skulle ha arbete i centrum, med skattesänkningar och regelskärpningar skulle de stimuleras att söka arbete."

    Jag undrar hur många av de arbetslösa/sjuka som verkligen börjat arbeta pga just dessa reformer? Resultatet ter sig margert m tanke på vilken högkonjunktur som rått fram tills nu.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *