Landstingen mot ekonomisk kris – Är politikerna vakna?

Jag undrar om någon uppmärksammat att offentlig sektor går mot en ekonomisk kris och personal nedskärningar. Eller kommer ihåg nedanstående artikel från i Augusti om kommunernas kris.

Aftonbladet: Aftonbladet telegram: Landsting går mot ekonomisk kris

Landsting går mot ekonomisk kris
Tio av landets 21 landsting och regioner visar röda siffror för 2008, visar en prognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) offentliggjorde på torsdagen.

Underskottet motsvarar 2 421 heltidstjänster, och uppsägningar är att vänta på flera håll.

Även om landstingssektorn totalt visar ett överskott för 2008 lutar resultatkurvan brant nedåt.

Fokus » Kommunerna får ta smällen

Men det är slut med det nu. Den finansiella oron och en avmattning på arbetsmarknaden har redan påverkat kommunerna. Resultatet för 2007 var utomordentligt på pappret – men i verkligheten var det ett oroväckande trendbrott.

Räknar man bort försäljningar av kommunala bolag och andra tillfälliga inkomster, så var kommunernas överskott mindre än hälften av vad statistiken visar, 9,5 miljarder kronor. Det är en nedgång från året innan med 2,8 miljarder kronor.

– Kärvare tider kommer, och det snart. Man kan inte ha mer välfärd än pengarna räcker till, säger Maj-Lis Åkerlund, sektionschef för avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

För Gnesta är framtiden redan här. Redan förra året, 2007, hamnade budgeten på minus. Gnesta har nu tre år på sig att återställa resultatet, enligt det balanskrav som regeringen införde efter kommunkrisen på 1990-talet.

Kommunalrådet Henric Sörblad sitter därför med en åtgärdsplan i sitt knä.

– Vi måste bli tuffare och fatta långsiktiga beslut, även om de är obekväma och innebär att man måste försvara sig på Konsum, säger han.

Varenda krona ska vändas på och alla nyanställningar övervägas noga.

Nu är fler kommuner på väg att följa Gnesta in i nedgången. När arbetslösheten ökar slår det hårt mot kommunerna. Dels därför att när många hoppat av a-kassan blir det kommunerna som får försörja arbetslösa, via socialbidrag. Och dels därför att mer än två tredjedelar av deras inkomster kommer via inkomstskatt. För varje arbetad timme som försvinner förlorar kommunerna pengar.

Kommunernas andra inkomstkälla, statsbidragen, blir därmed viktigare för att klara ekonomin. Men samtidigt som sysselsättningen mattas av har regeringen aviserat en frysning av bidragsnivån.

Kommunerna får i så fall lika mycket pengar från staten 2009 och 2010 som de får i år. Det innebär i praktiken ett minskat statsbidrag. Med dagens rekordhöga inflationstakt runt fyra procent förlorar bidragen flera miljarder i värde.

Enligt regeringen ska frysningen vägas upp av den nya kommunala avgiften som ersatte fastighetsavgiften vid årsskiftet. Med nästa års småhustaxering blir det mer pengar till kommunerna.

Uppräkningen väntas emellertid bli ojämnt fördelad. Kommuner som har gott om värdestigande fritidshus får mer. Kommuner med flerbostadshus och en svagare bostadsmarknad får mindre.

En kommun som Gnesta, där många stockholmare har sommarhus, klarar sig därför ganska bra. Värre blir effekterna exempelvis för de miljonprogramtäta kommunerna utanför storstäderna.

De ekonomiska svårigheterna kommer olägligt för kommunerna. Efter årtionden av diskussion – från jätteproppen Orvar till Pär Nuders köttberg – ska 40-talisterna nu lämna arbetsmarknaden. Det innebär ökade pensionsutgifter, vilket många kommuner inte har lagt undan pengar för. Redan i dag är pensionsskulderna stora, efter att ha samlats på hög i flera decennier.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *