Hur var det nu nu igen med stabiliteten hos de svenska bankerna+

Hur var det nu igen med den stabilitet hos de svenska bankerna som diverse politiker pratat om. Och visst hade bankerna lärt läxan sedan tidigare?

Om staten i praktiken ska fungera som överrock för hela banksystemet vore det inte bättre att reformera bankernas sätt att arbeta. Eller för att gå ännu längre. Om staten ska ta det övergripande ansvaret varför inte nationalisera banksystemet.

Är detta verkligen en sund incitatmentsstruktur som den moderatledda alliansregeringen presenterar. Eller har jag missat de reformer som ställer krav på en hårdare och bättre kreditbedömning. Eller en finansinspektion med tänder som  på allvar kan granska bankernas verksamhet och i tid stoppa osund utlåning och varna för kreditbubblor. Det förutsätter förstås att även staten tar sitt ansvar som ägare till bolåne institut.

Det stöd som lämnas ska förenas med villkor i syfte att säkerställa att en sund incitamentsstruktur upprätthålls i vilken kreditinstitutets eget ansvar bevaras, att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras, att det i första hand är institutet och dess ägare som får stå för eventuella förluster samt att staten som regel erhåller ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande

Om det behövs en permanent stöd myndigheten för bankerna handlar det om mer än otur med dåliga lån. Då är det systemfel i hela det finansiella systemet. Sedan kan man undra om bankerna nu kommer att börja låna ut till varandra och svenska företag. Jag tror inte det. Inte om man tittar på konjunktur prognoserna och den globala ekonomi. Det är bara USA som kan agera drag lok och något som landet gjort sedan 80-talet med billiga krediter till hushållen. Avgörande även för den svenska ekonomin blir USA valet och den politik som förs där efter den 4 november.

Det är förövrigt ironiskt att Almega nedan efterlyser kvalificerad arbetskraft med tanke på att den moderatledda alliansen lade ner allt som fanns av kvalificerade arbetskrafts utbildningar för arbetslösa. Det var ju ams-trams som hindrade dessa från att ta arbete. Och likadant halverad antalet platser på vuxengymnasier. Den omvändelse under galgen som skett kommer försent för att påverka utvecklingen de närmast åren. Istället lär det bli en paradox av starkt stigande arbetslöshet kombinerat med arbetskraftsbrist inom vissa exportindustri sektort. Och en fortsatt trend mot att produktion placeras där det kostat minst. Alliansregeringens eget globaliseringsråd har också gjort klart hur de ser på framtiden. Min kommentar blir väl att även ’persontjänster’ förutsätter att den som ska konsumera dem har en överskottsinomst för detta. Och kunskapstjänster kan lika gärna utföras in bangalore som i kista. Till en mindre kostnad förstås om det är bangalore.

Verkstadsjobben på väg till låglöneländer
https://www.regeringen.se/sb/d/8951/a/113290
Författarna hävdar att Sverige kommer att bli vinnare på globaliseringen med en potentiell ökning av BNP på 25 procent. Bakgrunden är att globaliseringen stimulerar både sparande, investeringar och en övergång till mer kunskapsintensiv produktion. Samtidigt står landet inför ett antal utmaningar. På sikt kommer en stor del av jobben inom verkstadsindustrin att flytta till låglöneländer. Något som förväntas ge ett ökat tryck på både arbetsmarknad och välfärdssystem, men även på landets ekonomiska geografi. Traditionell verkstadsindustri är ofta förlagd ute i landet medan den kunskapsintensiva industrin koncentreras till storstadsområden, något som kan leda till ytterligare centralisering.

– Sverige måste möta detta genom att bygga upp en betydande omställningskapacitet där människor slussas till näringar och branscher som växer. Många av dessa kommer att återfinnas inom tjänstesektorerna, säger Pontus Braunerhjelm, huvudsekreterare i Globaliseringsrådet.

Svensk ekonomi ner i källaren 2009 | Världen | SvD

Förklaringen är den globala finanskrisen. Den eldar på lågkonjunkturen och drar med sig Sverige, som är ett mycket exportberoende land, rätt ner i källaren.

Exporten stiger med 3 procent i år, men minskar med 0,7 procent nästa år.

Hela tillväxten i den svenska ekonomin stiger med 1,2 procent i år för att nästa år hamna strax under nollstrecket. Och arbetslösheten ökar till hela 9 procent fram till 2010.

Svensk ekonomi står därför troligtvis inför den värsta lågkonjunkturen sedan 1990-talet enligt Danske Banks konjunkturprognos.

Inflationen faller från 1,9 procent i år till 1,3 procent nästa år. Det innebär att Riksbanken kommer ha sänkt räntan med 1,50 procentenheter till 2,75 procent fram till slutet av nästa år.

”Utöver redan beslutade 32 miljarder kronor förväntar vi oss ytterligare stimulansåtgärder på 20 miljarder kronor inför valet 2 010”, skriver Danske Banks ekonomer.

Almega: Nära nolltillväxt 2009 i Sverige

Det spår arbetsgivarorganisationen Almega i en ny prognos. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms bli 0,5 procent nästa år. Konjunkturen kan dock vända i slutet av 2009, men det förutsätter bland annat kraftfulla räntesänkningar, enligt Almega.

Avgörande blir också tillgången på högkvalificerad arbetskraft, tror Lena Hagman, chefekonom Almega.

En förutsättning för en vändning är dels att förtroendet för det finansiella systemet återställs, att de rörliga räntorna mellan banker, samt bolåneräntorna anpassar sig nedåt efter fler räntesänkningar från Riksbanken, skriver Hagman.

”Utan dessa förutsättningar skulle ekonomin gå in i recession, det vill säga, produktionen skulle minska nästa år jämfört med årets produktionsnivå”, skriver hon.

Den öppna arbetslösheten väntas stiga till omkring 7 procent nästa år.

Konjunkturnedgången var ett faktum redan innan den finansiella krisen förvärrades i september, konstaterar Almega. Under året hade både orderingången till exportindustrin fallit och efterfrågan för tjänsteproducenterna blivit allt svagare.


Mer i Media:
Ett ideologiskt jordskred | Näringslivsnyheter | SvD, Bankerna ropar återigen på hjälp | Krönikörer | SvD,
Bankers budskap ändrar karaktär, Storbankerna positiva.
Regeringen presenterar sin stabilitetsplan.

Bloggat:
Det är vi som får betala – igen,Stabilitetsplan och lite lögner,
Regeringen satsar 1.500 miljarder mot finanskrisen, trots Ericssons börslyft,

VA.se » Bye, bye, 100 miljoner

Finansminster Anders Borg räknar med att mer än hundra finansiella institutioner ska ansluta sig till den bankakut som staten nu planerar att inrätta.
1500 miljarder ställs till förfogande för att lösa likviditeten mellan bankerna. En garanti som också omfattar lån i de krisdrabbade baltiska marknaderna. En stabilitetsfond på 15 miljarder ska inrättas för att hantera framtida solvensproblem i bankerna, som ett komplement till dagens insättningsgarantifond.

Men kraven är stenhårda: bankerna får själva betala fonden via en ny avgift. Krävs det kapitaltillskott kommer det att ske via emission av röststarka preferensaktier till staten.
Staten får också möjlighet att tvångsinlösa aktier i finansbolag på obestånd.
Och så den paragraf som annonserts i förväg: Inga bonusar överhuvudtaget till vd och ledningsgrupp i bolag som skriver under avtalet med Riksgälden.
”Inga bonusar kommer att utbetalas under den här perioden. Det kommer att vara villkor om man vill ha den här typen av garantier”, säger Mats Odell.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Politik och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Hur var det nu nu igen med stabiliteten hos de svenska bankerna+

  1. Pingback: delade | Oktober 20, 2008- Skulle klimatkrisen få samma satsning?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *