Finanskris – How low can it go

Det är kanske inte så konstigt att Swedbank behöver en nyemission med 16% av sin totala utlåning eller 190 miljarder i lån till de baltiska staterna. Och sin kreditvärdighet nedgraderad. Det är ju de svenska bankerna som finansierat den baltiska ekonomiska ’miraklet’. Det är väl också den baltiska utlåningen som den nya svenska bankgarantin ska användas till. Resultatet av en skarp nedgång i konjukturen för de Baltiska länderna är uppenbar i stora kreditförluster. Frågan är dom ekonomin vänder på ens några år sikt.

I USA lär en stor del av julsäsongen gå med vikande försäljning med alla företag som finansierat tilverkningen av sina konsumtionsvaror med kortfristiga krediter något de inte kunnat få. Kombinerat med sjukande efterfrågan från konsumenter både med och utan arbete. Och den vikande efterfrågan från företag som drar ner personal. Vilket i sin tur slår mot underleverantörer och tillverkare i öst-europa och asien.

19,683 Tech Layoffs And Counting

This
has been a brutal month or so for tech layoffs. According to our Layoff
Tracker, there have been 19,683 job eliminations at tech companies
announced since mid-September, and we’re not even counting the 24,600
people at Hewlett-Packard who are being eliminated as a result of its
merger with EDS.

But only five big companies make up more than
90 percent of the layoffs: Xerox (3,000), Dell (8,900), Yahoo (1,500),
eBay (1,500), and German chipmaker Qimonda (3,000). The other 33
companies are mostly startups, and collectively account for 1,683
layoffs. Although three more companies (Sony Ericsson, Nvidia, and
TicketMaster) account for an additional 1,110 job losses.

Bara i den amerikanska tekniksektorn är det enligt webbplatsen techcrunch totalt 40000 jobbneddragningar som annonserats på en och en halv månad. Till det kommer finanssektorn, byggsektorn och förstås den tillverkningssektorn med företag som General Motors och Ford. Och mediasektorn som rapporterar sjunkande annonsförsäljing för de traditionella mediaföretagen likt Nytimes.


Frågan som borde ställas är inte om det kommer en lågkonjuktur men hur djup den blir. Min gissning är att det blir en återgång till tidigt 80-tal, sent 70-tal för den globala ekonomin med tusentals miljarder dollar i utraderade värden. Dow Jones stod innan Ronald Reagan avreglerade de amerikanska
kreditmarknaderna kring 5-6000. Troligen är det väl där Dow kommer att landa tillslut. Med andra ord om amerikaner slutar konsumera på kredit utan besparingar kommer det att få återverkningar för hela den globala ekonomin. Vilket är vad jag tror kommer att hända för både företag och privatpersoner.

Det kan också vara värt att komma ihåg att den globala finansiella kollapsen gäller inte bara väst-Europa. I länder som syd-korea har regeringar gått in med räddningspaket medan Pakistan står på gränsen till ett s.k kredit default på sin utlandsskuld.

Någon som tror konjunkturen hämtar sig på ett år med samma lån och konsumtionsmönster som tidigare? Och om det finns det politisk och ekonomisk beredskap för m det skulle komma massiva nedskärningar i den svenska ekonomin.

Tillslut varför inte läsa om vad Charles R Morris säger nedan och fundera hur likt USA Sverige är. I alla fall om man hör till den konsumerande medel och överklassen. Hur mycket av 2006-7 års ekonomi i sverige var en konsumtionsbubbla baserad på låg ränta och stigande huspriser?

VA.se » ”Vi behöver en lågkonjunktur”


finansminister Paulson, centralbankschefen Bernanke och de andra har
fått något om bakfoten? Vilket är det verkliga problemet?
”Mellan
2000 och 2007 spenderade amerikanerna närmare fem biljoner dollar mer
än de producerade. De lånade upp pengar på sina hem. De kunde köpa
större bilar och fler platteveapparater. Men det var möjligt bara så
länge huspriserna steg – med ungefär 14 procent om året. Helt galet.
Den här överkonsumtionen harställt till det rejält. Och som lök på
laxen var krediten skriven på finansinstrument som inte fungerar.

Så vad gör man nu?
”Man måste skära ordentligt i konsumtionen. Att försöka hålla priserna uppe
genom att vräka pengar över marknaden är faktiskt exakt fel sak att
göra. Finansminister Paulson vill med sin plan köpa de dåliga huslånen
från bankerna och på så sätt ge dem ett värde. Men de har ju inget
värde.
Vi måste kliva in i en lågkonjunktur och inte vara rädda för den.”

Mer I media:
DN:s Dan Lucas:, Tolv miljarder kronor, enligt SVT., SVDNyemission i Swedbank,

Bloggat:
Bantarbritta
, Vill Du ha ett Sexpa…, Ute och Inne, Vill Du ha ett Sexpa…, Världen enligt Jah H…, annarkia, Kulturbloggen, Aktieskolan, Fröken P:s leverne, Kristina af Knusselbo och I huvudet på Håkan F…

Eastern Europe adrift | Who’s next? | The Economist

[…]

At first sight it is these economies that seem in the riskiest position. A sharp slowdown had started even before the global financial crash. Estonia and Latvia in particular had enjoyed remarkable property booms, generously financed by bank lending. That was one factor in their colossal current-account deficits. The bubbles have popped; growth, running in double digits in 2006, has come to a halt.

This has been a hard but so far orderly landing. Whether it now turns catastrophic is an open question. The debts must still be repaid. Fitch, a rating agency, which downgraded all three Baltic countries this month, reckons their gross external financing requirements next year (the money they need for foreign debt repayments and their current-account deficits) are 400% of likely year-end foreign-exchange reserves in Latvia, 350% in Estonia and 250% in Lithuania. These are the highest ratios in emerging Europe.

In theory, the external imbalances should unwind of their own accord. The slowdown at home is already shrinking current-account deficits. If the local banks run out of money because of bad loans, their foreign owners will send them more cash; the sums involved are big by Baltic standards, but small by the standards of rich-country banks. Swedbank, for example, has 16% of its loans in the Baltic states, (190 billion Swedish kronor, equivalent to $32 billion or €20 billion). Only 1.2% of the total look bad so far, the bank says. Sweden’s regulators say the biggest banks can write off as much as 10% of Baltic lending without eroding their own capital. Sweden launched a $200 billion bail-out plan this week to bolster confidence.

Furthermore, despite the ballooning foreign borrowings of firms and households, none of the Baltic states has much public debt to worry about (Estonia even has net assets). Public finances are solid. The governments still have investment-grade credit ratings.

Nyemission på tolv miljarder | Ekonomi | Aftonbladet

Nyemissionen kommer att tillkännages på måndagsmorgonen. Orsaken till beslutet är finanskrisen och börsutvecklingen.

I torsdags bekräftade Swedbanks vd Jan Lidén att bankens ägare för diskussioner om en nyemission.

– Vi får titta på vad man ska göra. En nyemission kan vara ett sätt att tillföra nytt kapital, sade han vid en presskonferens.

Han ville då inte lämna fler detaljer eller en tidpunkt för en eventuell nyemission.

TT har sökt Swedbanks pressjour och bankens pressjour för en kommentar angående uppgifterna om en nyemission, men inte lyckats nå någon.

Syftet med en nyemission är att få in nya pengar i företaget. Placerare erbjuds att satsa kapital i företaget genom nyteckning av aktier.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Internationellt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Finanskris – How low can it go

  1. Ingemar B skriver:

    Claes, man skulle önska att fler vänstermänniskor än du kunde inse att finanskraschen är komplex.

    Orsakerna är komplexa och sannolikt lösningarna också. Det är så tröttsamt med dessa närmast infantila förklaringar – att det handlar om snikna bankirer som spekulerat bort folks pengar. Färg-teven har funnits i minst trettio år, men fortfarande ser en del världen i svart-vitt…

    USA:s låneberg är ju till stor del finansierat med kinesiska pengar, kineserna har ju handlat amerikanska statsobligationer för en stor del av valutareserven och därigenom indirekt stött lånefinansieringen av amerikanernas (över-)konsumtion. Nu sprack det.

  2. Ingemar B skriver:

    Claes, man skulle önska att fler vänstermänniskor än du kunde inse att finanskraschen är komplex.

    Orsakerna är komplexa och sannolikt lösningarna också. Det är så tröttsamt med dessa närmast infantila förklaringar – att det handlar om snikna bankirer som spekulerat bort folks pengar. Färg-teven har funnits i minst trettio år, men fortfarande ser en del världen i svart-vitt…

    USA:s låneberg är ju till stor del finansierat med kinesiska pengar, kineserna har ju handlat amerikanska statsobligationer för en stor del av valutareserven och därigenom indirekt stött lånefinansieringen av amerikanernas (över-)konsumtion. Nu sprack det.

  3. Pingback: Kraftigt börsfall i Tokyo och Swedbank bekräftar nyemissionen | Aktieskolan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *