Lissabonfördraget och nationalistargumentet

Jag kan bara säga jag instämmer med Åsa Westlund nedan. Och vad Jan Andersson har att säga. Med mitt egna tillägg att det är nationalisthögern, vänsterpartiet, junilistan, delar av facket och socialdemokratin som slutit upp på samma sida av olika anledningar.  I grunden är argumentet gemensamt. De ’där’ inom EU kommer att ta i från oss våra nationella rättigheter. Sen finns ju anarko-kapitalisterna som är emot all politisk makt som kommer från stat eller stater oavsett om de är vänster eller höger.

Det är ju viss ironi i att både yttersta höger och vänster har något gemensamt i synen på EU i Sverige.

Vänsterpartiet har väl också förhoppningar om att bli stora en gång till genom att satsa på EU-motståndet i de närmaste två valen. Vilket säkert kan ge många missnöjesröster. Varför göra något konstruktiv i EU likt alla andra vänsterpartier i Europa om man kan bli större som parti i Sverige.

Sen tror jag inte Lissabonfördraget kommer att göra varken från eller till när och om det röstas igenom. Förhoppnings kan det leda till en något bättre fungerande EU organisation. Annars kommer det inte bli varken himmel eller helvete.

Det jag inte kan förstå är argumentet att eftersom EU är löntagarfientligt, fackföreningsfienligt, fientligt mot en svensk social och ekonomisk modell, eller bara en främmande makt fientligt mot Sverige ska man strunta EU-valet och EU-politiken. Varför istället inte organisera sig och se till att EU ändras till en samhällmodell en majoritet av svenskarna vill ha. Men istället har Sverige de senaste 10 åren i mycket suttit i ett hörn och tjurat medan andra fattar beslut.

Likt den ’utmärka’ lobbying och arbete svenskt näringsliv
gjort i Bryssel.  Det tog LO och olika fackföreningar ett årtioende innan man kom på att man kanske skulle finnas representerade i Bryssel och vara mer aktiv i Europapolitiken.

För mig är det ointressant var besluten fattas. Det är från Göteborg lika långt till både Stockholm och Bryssell. Det viktiga är vilka beslut som fattas. Här valde stora delar stora delar av det officiella sverige inklusive delar av socialemokrater och LO att sitta med armarna i kors i över 10år och låtsas som inget förändrats efter EU inträdet. De är självklart att andra kommer att fatta beslut om man inte är med och påverkar istället för att sitta och tjura i ett hörn.

Förövrigt är väl EG-domstolen bara en domstol som ska avgöra om fördrag följt vid tvister. Vilket juristen Bo Widegren borde veta? Med andra ord EG-domaren kan vara hur auktoritära de vill. Den yttersta makten finns hos de nationella regeringarna. Pernilla Lindh bestämmer inte i Bryssel.

Besked
från EG-domstolen: Wanja Lundby-Wedin är oförskämd och det finns inga
garantier för fackliga rättigheter i Lissabonfördraget.

Auktoritativt besked
EG-domaren
Pernilla Lindh tar vår LO-ordförande i örat och förklarar att
Lissabonfördraget inte ger några garantier för strejkrätt. Makten över
strejkrätt och anställningsvillkor har flyttats från fack och
arbetsgivare till EG-domstolen i Luxemburg. S och LO:s ledning hoppas
på en starkare strejkrätt med den nya grundlagen. Men sådana garantier
finns inte, säger Pernilla Lindh, domare i EG-domstolen, och svänger
sin röda mantel. Detta framgår av en artikel ”Nu gungar den svenska
arbetsrätten” i Kommunalarbetaren
.

EG-domstolens domar går emot facket
Den
svenska modellen låter fack och arbetsgivare själva avtala om löner och
anställningsvillkor i stället för att regeringen ska stifta lagar om
samma saker. Men det senaste året har domarna i EG-domstolen vid fyra
tillfällen givit löntagarnas organisationer bakläxa. Den
marknadsliberala domstolens ståndpunkt är att lagar, regler och
fackliga avtal får inte försvåra kapitalets rörelsefrihet. Strejk är en
rättighet, men bara tillåten om den ”står i rimlig proportion” och inte
kommer i konflikt med den fria rörligheten.

I grunden handlar det om: Ska svenska fack kunna ställa hårdare krav på andra europeiska företag än vad de gör generellt mot inhemska företag. Vilket EG domstolen ansåg hade hänt i vaxholmsfallet. Rätt eller fel fick byggnads hård kritik för hur man hanterat förhandlingarna där. Kollektivavtal och facklig organisationsrätt ifrågasätts inte av EG domstolen som helhet. EU må vara ett högerprojekt, men om man inte ifrågasätter en fri marknad som system måste man också acceptera att företag konkurerar med olika löner vilket är något annat en lönedumpning.  Ett alternativ är förstås ett helt nytt ekonomiskt system införs. Det har ju gjorts några försök till att skapa sådana.

 Så här sa domstolen

Domstolen slog fast att
fackförbund i EU bara får kräva att utländska entreprenörer ger de
anställda minimilöner och minimianställningsvillkor enligt lag och
avtal. Facken får inte kräva kollektivavtal som strider mot domstolens
tolkning av EG-rätten. Där får företagens rätt att verka fritt över
gränserna förtur.


Lagar, regler och fackliga avtal får inte försvåra kapitalets rörelsefrihet, eller diskriminera utländska företag.


Strejk
är en rättighet, men bara tillåten om den ”står i rimlig proportion”
till det facket vill uppnå. Domstolen avgör rimligheten enligt
proportionalitetsprincipen.
 

Som jag ser det är den svenska modellen död sedan den dag den svenska arbetsmarknaden delades i ett A och B lag. Och man slutade förhandla centralt. I Sverige är fortfarande en majoritet knutna till kollektivavtal. Men så ser det inte ut i andra länder inom EU där Eu som organisation försökt få medlemsländerna att ta fram minimivillkor för arbetsmarknaderna som ska gälla över hela EU. För arbetarnas bästa. Detta kallas i Sverige hotet mot den svenska modellen.

Tanken att staten i sverige ska tvingas verka för en miniminivå på löner och arbetsvilkor motarbetas i Sverige för att det bryter principen om att fack och arbetsgivare förhandlar om löner och villkor  på arbetsmarknaden. Med resultatet att minimi-nivån på löner och arbetsvilkor är helt kopplat till om det finns en stark och aktiv fackförening lokalt. Annars finns det ingen botten i Sverige.

Mer i media
:
Troligt svenskt ja till Lissabonfördraget, Aftonbladet.se:s läsare vill folkomrösta om Lissabonfördraget, Lissabonfördraget – så funkar det, Upp till bevis, Sahlin, ’Sverige får ökat inflytande i EUEtt bättre EU – Huvudledare, Ett fördrag i tiden, ANALYS: Nya spelregler för unionen – Världen, Utvecklingen mot EU:s statsbildning stärks

Bloggat:

Ska inte sverigedemokraterna granskas?

Bengt Sifverstrand reagerar på att jag i ett blogginlägg påpekat att sverigedemokraterna med Jimmie Åkesson i spetsen idag genomför en demonstration utanför riksdagshuset för att ge tillkänna sitt motstånd mot Lissabonfördraget. Jag kan inte tolka herr Sifverstrands inlägg på annat sätt än att han tycker att det är olämligt att göra detta påpekande.

Jag delar alls inte hans uppfattning. Jag menar att det är viktigt att granska sverigedemokraternas hela politik. Varför säger partiet nej till Lissabonfördarget och varför vill partiet att Sverige ska lämna Eu? Jo. därför att det är ett nationalistiskt parti, som är för stängda gränsr emellan nationalstater och människor. De värderar människor olika utifrån enskilda männsikors ursprung. Det handlar då inte bara om att muslimer är mindre värda utan också olika EU-medborgare som t.ex romer. Sverigedemokraterna hävdar att svensk arbetsrätt är hotad genom Lissabonfördraget. Samtidigt har Jimmie Åkesson uttalat sig mot både MBL och LAS i en intervju i LO-tidningen.

Åsa Westlund » Omröstningen om Lissabonfördraget

Jag har tidigare här skrivit varför jag är för det nya fördraget.

Jag är också starkt kritisk mot de som argumenterat för att riksdagen bör säga nej till fördraget med motiveringen att det skulle möjliggöra en omförhandling där man skulle kunna få bättre garantier för de svenska kollektivavtalen. Detta av flera skäl, här är några:

1. Vaxholmsdomen som hela diskussionen grundar sig på är beslutad på grundval av det gamla fördraget, inte det nya.
2. Det nya fördraget är bättre än det vi har idag, också på arbetsmarknadens område.
3. För att lyckas med en omförhandling krävs att alla andra länder också vill det. Det vill de inte. Svaret på Irlands sonderingar om detta är ett tydligt take it or leave it. Blir det inte Lissabonfördraget får vi leva med det nuvarande.
4. För att lyckas med en omförhandling skulle man inte bara behöva få med sig alla på att göra detta, utan också få med alla på att stärka skrivningarna så att det blir tydligare att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Det är otänkbart att Lettland och de övriga länder som delar Lettlands uppfattning skulle gå med på detta.

5. Det finns andra sätt som vi kan stärka kollektivavtalen på. Vi vill ändra i utstationeringsdirektivet (kräver ej enhällighet, och är därför lättare) på EU-nivå, och


Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Europa-EU, Politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Lissabonfördraget och nationalistargumentet

  1. Pingback: Thomas Hartman | In The Pendent » Så manipulerar Junilistan media

  2. Libertarian. Om jag får be. 😉

  3. Libertarian. Om jag får be. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *