30-tals kris på väg – Hur mycket finns kvar av svensk industri om 5år?

Det har hela tiden sagts att det är omöjligt att något liknande 30-talets ekonomiska kris skulle kunna hända igen. Varför är det omöjligt?

Tvärtom verkar det logiskt att om det blir ett permanent efterfrågebortfall i en efterfrågan, som i USAs fall och i många andra delar av världen, var byggd på negativt sparande driven av en 20-årig kreditbubbla kommer det påverka hela den globala ekonomin. Vad George Soros skrev i januari 2008 tror jag stämmer ganska bra. Det var en super-boom baserad på billiga krediter som drivit utvecklingen de senaste årtiondena. Krediter som det nu visat sig inte fanns förutsättningar att få tillbaka i många fall.

The worst market crisis in 60 years | GeorgeSoros.com
However, there is a profound difference: the current crisis marks the end of an era of credit expansion based on the dollar as the international reserve currency. The periodic crises were part of a larger boom-bust process. The current crisis is the culmination of a super-boom that has lasted for more than 60 years.

Boom-bust processes usually revolve around credit and always involve a bias or misconception. This is usually a failure to recognise a reflexive, circular connection between the willingness to lend and the value of the collateral. Ease of credit generates demand that pushes up the value of property, which in turn increases the amount of credit available. A bubble starts when people buy houses in the expectation that they can refinance their mortgages at a profit. The recent US housing boom is a case in point. The 60-year super-boom is a more complicated case.

Every time the credit expansion ran into trouble the financial authorities intervened, injecting liquidity and finding other ways to stimulate the economy. That created a system of asymmetric incentives also known as moral hazard, which encouraged ever greater credit expansion. The system was so successful that people came to believe in what former US president Ronald Reagan called the magic of the marketplace and I call market fundamentalism. Fundamentalists believe that markets tend towards equilibrium and the common interest is best served by allowing participants to pursue their self-interest. It is an obvious misconception, because it was the intervention of the authorities that prevented financial markets from breaking down, not the markets themselves. Nevertheless, market fundamentalism emerged as the dominant ideology in the 1980s, when financial markets started to become globalised and the US started to run a current account deficit.

Globalisation allowed the US to suck up the savings of the rest of the world and consume more than it produced. The US current account deficit reached 6.2 per cent of gross national product in 2006. The financial markets encouraged consumers to borrow by introducing ever more sophisticated instruments and more generous terms. The authorities aided and abetted the process by intervening whenever the global financial system was at risk. Since 1980, regulations have been progressively relaxed until they have practically disappeared.

The super-boom got out of hand when the new products became so complicated that the authorities could no longer calculate the risks and started relying on the risk management methods of the banks themselves. Similarly, the rating agencies relied on the information provided by the originators of synthetic products.

Frågan som borde ställas är vad händer om kreditgivningen återgår till en permanent lägre nivå. Om det  inte är lika lätt att låna på till maximalt utrymme utan direkta tillgångar. Även om amerikanska staten lånar upp ännu mer pengar för at hålla uppe efterfrågan kommer det att hjälpa i längden?

En aspekt som borde bli värre än 30-talets för de amerikanska husållen är att de enda värdena många amerikanska hushåll hade fanns i det egna huset och en förmodad evig värdestegring. Det finns inga sparade pengar att ta av. Här undrar jag hur det ser ut i Sverige.

Ett år gamla nyheter blir då intressanta i ett dagens perspektiv.

Negativt sparande i USA – Ekonomi – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt
’Senast uppdaterad: 3 september 2007 13:13

Amerikanerna handlar för mer än de tjänar: förra året uppvisade hushållen för andra året i rad negativt sparande. Så låga har siffrorna inte varit sedan depressionen på 1930-talet.

SAN FRANCISCIO. Enligt amerikanska handelsdepartementet sparade landets hushåll i fjol minus 1 procent. De handlade alltså för 1 procent mer än de tjänade. År 2005 var siffran minus 0,4 procent.
– Det negativa sparandet är i sig inte så farligt. Problemet är att folk lägger pengarna på saker som inte kommer att generera betydande tillväxt i framtiden, säger Austin Nichols, ekonom på tankesmedjan Urban Institute i Washington.

Hushållen lägger med andra ord för mycket pengar på konsumtion och för lite på mer strategiska utgiftsposter som utbildning.
– Amerikanerna sägs vara pengagalna, men vi är inte snåla. Den sociala strukturen bygger på konsumtion, och vi identifierar vår sociala status genom våra tillhörigheter, påpekar Robert Thompson, professor i Amerika-studier på Syracuse University.

Inte sedan 1932 och 1933, när USA befann sig i en depression, har hushållen sparat så lite. Under depressionen tog amerikanerna till sina sparade pengar för att ha råd med mat och uppehälle och inte för att, som nu, ofta finansiera köp av mindre nödvändiga saker.
– Folks förväntningar på vad som är nödvändigt att äga har förändrats. Företagen tränar oss att vilja ha lite mer än vi har råd med, säger Thompson.

Denna gång ackompanjeras hushållens konsumtion dessutom av ett liknande beteende från statens sida. Landet hade förra året ett budgetunderskott på motsvarande 1738 miljarder dollar. Bara kriget i Irak kommer, om president George W Bush får som han vill, i år att kosta 1192 miljarder kronor. Samtidigt vill presidenten skära ner på social välfärd.

Vinnarna är handlarna. Förra året ökade amerikanernas inköp enligt detaljhandelns branschorganisation, National Retail Federation (NRF) med 6,3 procent. NRF förutspår en ökning på 4,3 procent under 2007.
– På 30-talet kom depressionen som en chock för människor. Men nu beror konsumenternas negativa sparande på att de ser för optimistiskt på sina chanser att tjäna pengar på aktiemarknaden. De känner sig mycket mindre utsatta än de borde eftersom vi har haft några goda år, förklarar Nichols.

En annan frågan är vad händer med omvärlden och industrier likt Volvo PV och construction vars tillverkning i stora delar byggt på en kreditbubbla och den amerikanska konsumtionen? Finns det överhuvudtaget behov av en svensk bilindustri vars export till största delen gått till USA?

Den moderatledda alliansregeringen kommer att bli tvungna att göra något för den svenska bilindustrin. Antingen genom direkt ägande eller via arbetslöshetssystemen. Sen tror jag inte som Göran Johansson, om han nu gör det, att alliansregeringen jäklas med Göteborg för att det sitter ett s-styre där.  Det förutsätter vis kompetens och förmåga till planering. Om något har väl den moderatledda alliansen visat sig vara ungefär som Riksbanken, d.vs några som alltid gör fel saker av idiologisk nit.  I riksbankens fall genom att jaga en inflation som inte finns.

Vad Sverige skulle behöva tror jag är ett arbetsmarknads, utbildnings och nyföretagar program anpassat för en 30-tals kris. Innan den fulla krisen slår in över Sverige. Varför vänta tills huset brinner ner innan man skickar brandkåren? Att säga som Fredrik Reinfeldt att varsel inte innebär att folk blir arbetslösa är knappast konstruktivt. Eller att ensidigt satsa på skattesänkningar för hög och medelinkomsttagare som har arbete.

Om Sverige står inför en industriell tillverkningskollaps är det bara staten som kan agera. Detta borde då vara ett pragmatiskt och realistiskt utan att man titta i den ideologiska kartboken. Eller är det någon som tror att de 19.907 varslade fastanställda i november var de sista? Notera att de siffrorna inkluderar inte visstidsanställda som försvinner i tysthet från många arbetsplatser.

Det kan också var värt att komma ihåg de redan 100-tusentals existerande arbetslösa. Och de nya som är på väg, likt de 12000 utan sjukpenning från 1 Januari som ska in på arbetsmarknaden. Eller de totalt 60000 i Jobb och utvecklingsgarantin och Ungdomsjobbs garantin. Eller de som hela tiden fortsätter att utförsäkras från a-kassan enligt med alliansen arbetslinje. Var det från försäkring till socialbidrag den kallades?

Det är väst-sverige som är Sveriges industriella ryggrad. Här är det Göteborg som kommer att få ta mycket av smällen om den svenska exportindustrin raderas ut. Det kan då vara värt att lyssna på Göran Johansson och även moderaten Jan Hallberg som både menar att staten d.v.s alliansregeringen måste agera.

– Ekonomi & Politik – Göteborgs-Posten
För Jan Hallberg finns inte Göteborg utan Volvos Torslandafabrik.

– Volvo behöver snabbt en ny stabil ägare och i den situation som
uppstått tar jag för givet att regeringen är beredd att hjälpa till.
Lånegarantier skulle kunna ges under en övergångsperiod när man hittat
en ny ägare, säger Jan Hallberg.


Däremot vill inte det göteborgska kommunalrådet se ett helstatligt permanent ägarförhållande i Volvo PV.


Jag talar om en period som gör det möjligt för Volvo att
övervintra i lågkonjunkturen. Jag tänker göra mitt bästa för att
påverka till ett regeringsbeslut som kan rädda Volvo i ett utsatt läge.


Jan Hallberg kan också se ett delat framtida ägarskap i Volvo PV
framför sig. I ett sådant scenario går det inte att utesluta AB Volvo,
menar han.


– Min bedömning är att AB Volvo har ett intresse i det samägda
varumärket, som är känt över hela världen. Hittills har visserligen AB
Volvo inte visat något intresse för att gå in i
personbilstillverkningen, men det behöver inte betyda ett absolut nej.


Han lovar att göra sitt yttersta för att förmå regeringen ta Volvokrisen på fullaste allvar.


– Statsministern är kanske inte den förste jag ringer. Det finns andra
att tala med i inledningsskedet. Det är inte bara Göteborg det handlar
om. Hela den västsvenska underleverantörsindustrin påverkas.


Även Göran Johansson anser att regeringen inte bara kan sitta och titta på när Ford nu signalerar att Volvo PV är till salu.


– Reinfeldt kan ju studera situationen i Tyskland och Frankrike. Där
gör politikerna allt för att hjälpa sin fordonsindustri. Staten måste
ha beredskap, så att man snabbt kan gå in med lånegarantier till en ny
ägare.

Något som man hittils haft problem med då det visade sig att en omfördelade miljarden som tog slut 1 januari och20 extra omfördelade arbetsförmedlare var allt alliansen var villiga att göra.

Möjligen ska Göteborg känna sig tacksama för de 20 extra arbetsförmedlare man fick dela med Umeå, skövde och Jönköping?

Det kanke finns anledning för mer än Göran Johanson att undra vad den moderata alliansen har emot Göteborg?

Varselorter får nya arbetsförmedlare – Arbetsmarknad – Nyheter – Dagens Samhälle

Snart har en månad gått sedan regeringen
meddelade att 1,5 miljarder kronor omfördelas från jobb- och
utvecklingsgarantin till insatser för de många
anställda som förlorar jobben under höstens våg av
varsel.

Arbetsförmedlingen har tillsammans med fack och arbetsgivare
försökt skaffa sig en bild av vilka delar av landet som
behöver mest stöd. Och enligt stabschef Lena Liljebäck
är extra arbetsförmedlare det centrala.

Klart är att Umeå, Skövde, Göteborg och
Jönköping får dela på 20 nya
arbetsförmedlare. Några finns redan på plats,
exempelvis i Göteborg där arbetsförmedlingen öppnat
två nya kontor på Volvo.

– Men vi har inte bara gått på var det har varit mest varsel, säger Lena Liljebäck.

Grunden är som tidigare de människor som står
långt från arbetsmarknaden, som sjukskrivna,
funktionshindrade och nyanlända invandrare.

– En del orter är också underbemannade sedan tidigare. Allt det måste vägas in.

Totalt handlar det om cirka 40 arbetsförmedlare som ska
fördelas över landet. Var de övriga 20
arbetsförmedlarna ska fördelas är ännu inte spikat,
men enligt Lena Liljebäck ligger orter som Kalmar,
Trollhättan och Värnamo bra till.

– Där kan det bli ytterligare resurser.

Hon påpekar att det inte handlar om några nya arbetsförmedlare.

– Pengarna kan inte användas till att anställa ny
personal. Vi får omfördela arbetsförmedlare inom
vår organisation till förmån för de orter som har
många varsel.

Mer i Media:
Aftonbladet, Amerikans,Näringsminister Maud Olofsson:, Ford överväger sälja Volvo – Ekonomi,

SvD:s Nils-Olof Ollevik:
Krisen gör att Till Saluskylten hängts upp på Göteborgs stolthet.
, Var står partierna – ska staten rädda Volvo PV?, Facket: ”Det blir ett hästjobb”,

Bloggat:

di.se – FN: Världsekonomin går mot 30-talskris

Enligt Rob Vos, chefsekonom för FN:s utvecklings- och analysdivision, ökar sannolikheten för världsorganisationens värsta scenario ”dag för dag” som bankernas utlåning fortsätter att strypas av kreditfrossan.

Det skulle innebära att världsekonomin börjar krympa för första gången sedan 1930-talet, skriver BBC News.

Det mest positiva scenariot om 1,6 procents global tillväxt ska jämföras med 2008 och 2007 års 2,5 procent respektive 3,8 procent.

Industriländerna väntas nästa år tillsammans visa negativ tillväxt på minus 1,5 procent, medan utvecklingsländerna växer med 2,7 procent.

Utvecklingsländernas tillväxttakt räcker emellertid inte för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och inkomsten per capita väntas falla i världen som helhet 2009.

FN pekar i rapporten också på att den ekonomiska nedgången understryker centrala brister i det internationella finansiella systemet samt att utvecklingsländer utsätter sig för risker genom att lita till USA-dollarn som enda reservvaluta.

Rapporten uppmanar dessutom till förhöjd finansiering av IMF och Världsbanken, bättre internationell koordinering kring inte minst valutakurser samt grundläggande reformer av de finansiella regleringssystemen.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Göteborg, headline, Politik, Samhälle, Socialdemokraterna och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på 30-tals kris på väg – Hur mycket finns kvar av svensk industri om 5år?

  1. Pingback: Minst två självmål av högern redovisades under tisdagen | Arvidfalk.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *