V nej till valplattform – Inget två parti system ännu

2008-12-08_2109

Ännu har Sverige knappast fått ett två parti-system. Den moderat-ledda alliansen har kommit längre på vägen mot en samordning av politiken än ’koalitionen’ som hittills mest bara deklarerat samarbete. Det handlar inte om två partier. De två statsvetarna som intervjuas i SvD verkar vara ute och cykla i den frågan.

Något som återstår för vänster koalitionen är om det från separata valmanifest går att gå över till en gemensam valplattform. Något som ledande vänsterpartister redan sagt att vänsterpartiet inte kommer att göra. Det är först efter valdagen ett samarbete ska inledas tydligen? Möjligen hade Lars Ohly missat det där med kongressbeslutet när den nya koalitionen presenterades? Eller?

V säger nej till valplattform

I
den gemensamma överenskommelsen mellan de tre partierna används dock
ordet ”regeringsplattform” – och för vänsterpartisterna har det stor
betydelse. De har nämligen kongressbeslut på att de inte ska ha en
gemensam valplattform med s och mp.

– Vi ska inte ha en gemensam
valplattform. Vi går fortfarande till val som ett självständigt parti
med eget program och egen valplattform säger Vilmer Andersen i
vänsterpartiets partistyrelse.
Styrkeförhållandet efter valet får
avgöra hur vi hanterar olika frågor som vi inte är överens om.

Också Rossana Dinamarca, riksdagsledamot och med i partistyrelsen, menar att det inte ska bli en gemensam valplattform.


Vi ska gå till val med tre olika valplattformar, säger hon. Däremot har
det sagts att vi på några punkter kanske ska presentera gemensam
politik före valet, till exempel i skattepolitiken.

Hon menar att det är alltför tidigt att säga vad de fem arbetsgrupper som ska tillsättas av s, v och mp ska komma fram till.


Vi vet ännu inte vilka direktiv de får eller vilka resultat de ska nå.
Handlar det om att komma fram till en gemensam politik? Eller att ta
reda på var vi är ense och var vi är oense?

Hur rörliga mitten väljare uppfattar partier som går till val på separat politik för att sedan kompromissa sig fram till en gemensam efter valdagen kan man undra. Eller budskapet att vi är en koalition som presenterar vår politik efter valdagen.

Inte för att jag med nöje citerar Carl Bildt men det är en rödgrön röra som just nu kallar sig koalition.

Men detvar det väl också detta LO-förbund och diverse socialdemokrater ville ha när de högljutt protesterade mot att vänsterpartiet inte fanns med i det mp+s koalitions som hade förberedits i mer än ett år?

För mig är allt bättre än alliansen men jag är knappast den typiska väljaren. Att fler LO medlemmar röstade på moderaterna än vänsterpartiet eller de 165000 socialdemokratiska väljare som valde moderaterna ger i alla fall mig anledning till oro. Sen finns de längst till vänster som vill ha en ’riktig’ vänsterpolitik, i praktiken en moderniserad version av en statligt styrd ekonomi av sovjetisk typ. Och de MP väljare som såg framför sig ett radikalt grönt alternativ till den dagens kommersiella samhälle.

En koalition med alla dessa är en enorm utmaning. På den andra sidan finns det en större gemensam ideologisk grundsyn, kanske bortsett från libertarianerna som skulle kunna utgöra grunden för ett gemensamt parti.

Sen är det alltid intressant att spekulera. Vad händer 2010? En möjlighet är att ingen av de två partierna blocken får en egen majoritet med SD i riksdagen. En upprepning av ny demokrati åren i så fall misstänker jag om inte Fredrik Reinfeldt då gör en deal med SD för att säkra en majoritet.

SD är ju också ett nationalist högerparti som skulle passa bra in med de mer värdekonservativa inom moderaterna som inte fått något uttrymme där på länge. Nationalism, familj och svenska värdegrunder var ju en gång ganska nära förknippat med moderaterna.

Mer i media:
Än så länge vet den nya rödgröna alliansen, s, mp och v, bara att de vill samarbeta – inte vad de vill göra, S, v och mp vill bilda regering – men änu står de utan gemensamt namn

Bloggat:

De rödgröna eller de brunblå, Hattparad i koalitionstider., Är det så här vi vill ha det ?, EN SOFT ALLIANS

”Sverige har fått ett tvåpartisystem” | Politik | SvD

–De har inga erfarenheter av att dressa sitt budskap till mittenväljarna, men det måste de lära sig. Det handlar om att visa att man är bäst på att vara regeringsdugliga.

Henrik Oscarsson anar att det knappast finns någon plan B inom allianserna, att det finns någon beredskap för att möta en besvärlig parlamentarisk situation där ingen av allianserna får majoritet.

–Har man grävt vallgraven mellan blocken för djupt kan det bli ett mycket knepigt läge.

Ser det ut att bli ett spännande race under valrörelsen våren 2010 kan väljarintresset hållas uppe och då lär det enligt Henrik Oscarsson inte finns mycket utrymme för sverigedemokraterna.

–Men verkar det avgjort långt före valet kan fokus flyttas över på sd och frågan om de ska komma in i riksdagen.

Katarina Barrling Hermansson, statsvetare i Uppsala, tror att polariseringen med två tydliga alternativ kan komma att vitalisera svensk politik.

–Det kan bli så att den kampen tar så mycket plats att sverigedemokraterna försvinner i skuggan av det. Däremot kommer det naturligtvis i ett helt annat läge om sd blir vågmästare mellan blocken efter valet.

Det unika som hänt är att Mona Sahlin binder upp sig till en viss koalition i förväg och att blockpolitiken förstärks.
–Strategiskt har det ju varit viktigt för henne att binda upp miljöpartiet för att fånga in mittenväljare, men med den här polariseringen är det socialdemokraterna som har allt att förlora på om den rödgröna alliansen brakar samman. Vänsterpartiet skulle inte förlora något eftersom de nästan alltid trivs bäst i att vara i opposition, säger Katarina Barrling Hermansson.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

33 svar på V nej till valplattform – Inget två parti system ännu

  1. Erik Svensson skriver:

    Claes!

    Du svarar fortfarande på huvudfrågorna, utan istället kommer det en massa snömos om ”stalinism”, ”ideologisk renhet” och ”utopier”. Lägg av med det, det är bara tröttsamt! Du slåss mot väderkvarnar, varken folket i V eller deras väljare (som f. n. uppgår till runt 6 % i de senaste opinionsundersökningarna där V ökar) är stalinister eller de verklighetsfrämmande drömmare du påstår att de är. Försök att föra en seriös diskussion istället, är mitt råd.

    Faktum kvarstår:

    1. Sverige under 1970-talet var INTE en statssocialistisk diktatur, utan en väl fungerande blandekonomi.

    2. Under 1980- och 1990-talen skedde avregleringar och privatiseringar och en minskning av den offentliga sektorn, vilket du medger var dåligt.

    3. Du säger dig förespråka ”blandekonomi”.

    Av 1-3 ovan följer, såvitt jag kan se, att om du vill återupprätta blandekonomin (som du säger dig gilla) så är det varken orimligt eller ”stalinistiskt” att eftersträva en utyggd offentlig sektor. Inte för att bygga Gulag, utan för att återställa den balans och den fungerande blandekonomi som raserats efter den nyliberala högervågen.

    Slutsatsen kan bara bli att när ni vänsterförnyare skrek högt om kravet på 200 000 nya jobb i offentlig sektor så var det inte ”kommunism” ni kritiserade utan gammal vanlig hederlig reformistisk socialdemokrati! Det säger en hel del om högervågen och hur långt den har gått, och säger en hel del om hur ni VVV:are också påverkades av den så till den milda grad att ni skrek högt om ”kommunism” och ”stalinism” för högst normala och förnuftiga vänsterkrav som inte borde vara så kontroversiella och som troligen har ett brett stöd i väljarkåren, långt utanför V:s väljarkår.

    Hur du kan kalla detta för världsfrånvänd utopi är fullkomligt makalöst för mig. V kan kritiseras för mycket, men deras måttfulla ekonomiska politk kan inte med bästa vilja i världen kallas för den dogmatiska kommunism som du försöker utmåla den som. Du har fullkomligt hamnat ur takt med tiden, nu när ett djupgående opinonsskifte pågår mitt framför ögonen på oss där acceptansen och synen på statligt och offentligt ägande äntligen håller på att ändras efter en lång och destruktiv högervåg.

    • ckrantz skriver:

      @Erik
      Vem slås mot väderkvarnar? Det är ju du som fortfarande utkämpar striden mot alla om vågar ifrågasätta din världsbild. Det kanske är tröttsamt men jag har all rätt att ifrågasätta bokstavstroende ideologer av alla sorter. Jag är jäkligt trött på dem. Du och många med dig säger däremot en hel del om vänsterpartiet av idag. Nationalistisk vänsterkonservatism om det nu finns något sådant begrepp är en bra beskrivning. Sedan pratar jag inte om vänsterparti väljare. Jag pratar om dess ledning och de personer som styr i vänsterpartiet. Det är du som glider på argumenten.

      Annars jag för gärna en ’seriös’ diskussion som du kallar det. För det krävs det dock två parter som är villiga att lyssna.

      För att förenkla det hela för dig.
      1. Jag menar att du (erik) är ideologiskt ’troende’ på ett sätt som liknar de nyliberala marknadskramarna. Jag fördrar att vara pragmatiker efter de värderingar jag har. Där människorna går före den ideologiska regelboken.

      2. Statligt ägande är inte av naturen lösningen till allt. Lika lite som marknadsägande. Något däremot som borde diskuteras mer är en statlig industripolitik och strategiska investeringar av staten. Att staten agera för att behålla tillverkning och utveckling i Sverige när annars det internationella kapitalet kan försvinna på en dag. Om det då innebär en statlig företagssektor så visst. Eller samarbetsbolag med andra företag eller länder.

      3. Jag menar att vänsterpartiet är ett hierarkiskt och toppstyrt odemokratiskt parti där man sitter fast i 1970-talets ekonomiska tänkande och samhällsbild. Världen har ändrats. Delar av 1960-70-talets socialdemokratiska industri politik är knappast lösningen på 2010-talets. Som ju till vissa delar var borgerlig om någon kommer ihåg det? Här sitter även ett stort antal socialdemokrater och tittar tillbaka mot det förflutna.

      5. Statssocialism är knappast det samma som diktatur. Eller dogmatisk kommunism. Vilket du borde veta. Då skulle ju Frankrike kunna kallats kommunistisk diktatur med sin stora statliga sektor. En statlig företagssektor innebär inte att politiskt styrda företag eller verksamheter är demokratiska eller att inflytandet ökar för den lilla människan. Det är bara en elit som ersätts med en annan. Hellre då mindre kooperativ eller varför inte helt nya företagsformer som människor hittar själva.

      För det var ju det som var meningen med tankarna om en frihetlig vänster som såg bortom de gamla modellerna. Att olika lösningar kan fungera för olika människor. Och bryta de politiska och ekonomiska hierarkierna som idag styr Sverige. Ge de vanliga människorna mer makt över sin egen vardag. Något som varken kapitalism eller socialism hittills lyckats med.

      Annars framgår ju tydligt att du är ute efter att vinna den stora ideologiska striden. Både över högern och alla ’hädare’ som kallar sig vänster men förstås är krypto liberaler eller för mjuka vänsterliberaler. Att diskutera praktiska samhällsproblem är du inte intresserad av.

      Men visst, kanske kommer den nya koalitionen med s,v och mp svepa till makten 2010 på den enorma vänstervåg som nu ska komma. En och annan hade dock kanske undrat varför gick inte folk till vänster redan 2006. Istället för till det ’nya arbetarpartiet’?

  2. Erik Svensson skriver:

    Claes!

    Du svarar fortfarande på huvudfrågorna, utan istället kommer det en massa snömos om "stalinism", "ideologisk renhet" och "utopier". Lägg av med det, det är bara tröttsamt! Du slåss mot väderkvarnar, varken folket i V eller deras väljare (som f. n. uppgår till runt 6 % i de senaste opinionsundersökningarna där V ökar) är stalinister eller de verklighetsfrämmande drömmare du påstår att de är. Försök att föra en seriös diskussion istället, är mitt råd.

    Faktum kvarstår:

    1. Sverige under 1970-talet var INTE en statssocialistisk diktatur, utan en väl fungerande blandekonomi.

    2. Under 1980- och 1990-talen skedde avregleringar och privatiseringar och en minskning av den offentliga sektorn, vilket du medger var dåligt.

    3. Du säger dig förespråka "blandekonomi".

    Av 1-3 ovan följer, såvitt jag kan se, att om du vill återupprätta blandekonomin (som du säger dig gilla) så är det varken orimligt eller "stalinistiskt" att eftersträva en utyggd offentlig sektor. Inte för att bygga Gulag, utan för att återställa den balans och den fungerande blandekonomi som raserats efter den nyliberala högervågen.

    Slutsatsen kan bara bli att när ni vänsterförnyare skrek högt om kravet på 200 000 nya jobb i offentlig sektor så var det inte "kommunism" ni kritiserade utan gammal vanlig hederlig reformistisk socialdemokrati! Det säger en hel del om högervågen och hur långt den har gått, och säger en hel del om hur ni VVV:are också påverkades av den så till den milda grad att ni skrek högt om "kommunism" och "stalinism" för högst normala och förnuftiga vänsterkrav som inte borde vara så kontroversiella och som troligen har ett brett stöd i väljarkåren, långt utanför V:s väljarkår.

    Hur du kan kalla detta för världsfrånvänd utopi är fullkomligt makalöst för mig. V kan kritiseras för mycket, men deras måttfulla ekonomiska politk kan inte med bästa vilja i världen kallas för den dogmatiska kommunism som du försöker utmåla den som. Du har fullkomligt hamnat ur takt med tiden, nu när ett djupgående opinonsskifte pågår mitt framför ögonen på oss där acceptansen och synen på statligt och offentligt ägande äntligen håller på att ändras efter en lång och destruktiv högervåg.

    • ckrantz skriver:

      @Erik
      Vem slås mot väderkvarnar? Det är ju du som fortfarande utkämpar striden mot alla om vågar ifrågasätta din världsbild. Det kanske är tröttsamt men jag har all rätt att ifrågasätta bokstavstroende ideologer av alla sorter. Jag är jäkligt trött på dem. Du och många med dig säger däremot en hel del om vänsterpartiet av idag. Nationalistisk vänsterkonservatism om det nu finns något sådant begrepp är en bra beskrivning. Sedan pratar jag inte om vänsterparti väljare. Jag pratar om dess ledning och de personer som styr i vänsterpartiet. Det är du som glider på argumenten.

      Annars jag för gärna en 'seriös' diskussion som du kallar det. För det krävs det dock två parter som är villiga att lyssna.

      För att förenkla det hela för dig.
      1. Jag menar att du (erik) är ideologiskt 'troende' på ett sätt som liknar de nyliberala marknadskramarna. Jag fördrar att vara pragmatiker efter de värderingar jag har. Där människorna går före den ideologiska regelboken.

      2. Statligt ägande är inte av naturen lösningen till allt. Lika lite som marknadsägande. Något däremot som borde diskuteras mer är en statlig industripolitik och strategiska investeringar av staten. Att staten agera för att behålla tillverkning och utveckling i Sverige när annars det internationella kapitalet kan försvinna på en dag. Om det då innebär en statlig företagssektor så visst. Eller samarbetsbolag med andra företag eller länder.

      3. Jag menar att vänsterpartiet är ett hierarkiskt och toppstyrt odemokratiskt parti där man sitter fast i 1970-talets ekonomiska tänkande och samhällsbild. Världen har ändrats. Delar av 1960-70-talets socialdemokratiska industri politik är knappast lösningen på 2010-talets. Som ju till vissa delar var borgerlig om någon kommer ihåg det? Här sitter även ett stort antal socialdemokrater och tittar tillbaka mot det förflutna.

      5. Statssocialism är knappast det samma som diktatur. Eller dogmatisk kommunism. Vilket du borde veta. Då skulle ju Frankrike kunna kallats kommunistisk diktatur med sin stora statliga sektor. En statlig företagssektor innebär inte att politiskt styrda företag eller verksamheter är demokratiska eller att inflytandet ökar för den lilla människan. Det är bara en elit som ersätts med en annan. Hellre då mindre kooperativ eller varför inte helt nya företagsformer som människor hittar själva.

      För det var ju det som var meningen med tankarna om en frihetlig vänster som såg bortom de gamla modellerna. Att olika lösningar kan fungera för olika människor. Och bryta de politiska och ekonomiska hierarkierna som idag styr Sverige. Ge de vanliga människorna mer makt över sin egen vardag. Något som varken kapitalism eller socialism hittills lyckats med.

      Annars framgår ju tydligt att du är ute efter att vinna den stora ideologiska striden. Både över högern och alla 'hädare' som kallar sig vänster men förstås är krypto liberaler eller för mjuka vänsterliberaler. Att diskutera praktiska samhällsproblem är du inte intresserad av.

      Men visst, kanske kommer den nya koalitionen med s,v och mp svepa till makten 2010 på den enorma vänstervåg som nu ska komma. En och annan hade dock kanske undrat varför gick inte folk till vänster redan 2006. Istället för till det 'nya arbetarpartiet'?

  3. Erik Svensson skriver:

    Det här är ju närmast en surrealistisk diskussion, där en person som betecknar sig som ”vänster” (Claes) tycks betrakta Sverige under 1970-talet som ett statssocialistiskt land, när det i själva verket var en väl fungerande blandekonomi. I praktiken tycks du i efterhand ha accepterat de stora utförsäljningar, privatiseringar och avregleringar som har genomförts i svensk ekonomi sedan 1990-talet och sörjer nu över att S och V har pratat ihop sig om ett alternativ till Reinfeldt-regeringens högerpolitik.

    Jag tycker det är sorgligt att ni VVV:are och andra vänsterförnyare inte ser hur långt åt höger ni själva har gått, eran position var möjligtvis ny och fräsch under det galna 1990-talet, men nu är ni helt ur takt med tiden. Det finns ett stort missnöje med den nyliberala avreglerings- och privatiseringspolitiken, även bland borgerliga kärnväljare. De enda som inte har förstått detta är de socialliberala medelklasskiktet bland VVV:arna, ett skikt som på sin höjd motsvarar 0.5 % av Sveriges befolkning.

    • ckrantz skriver:

      @Erik
      Har s och v prata ihop sig? Nyheter för mig. Och som du själv säger v är knappast ett reformistisk parti. V är idag, hade jag sagt det närmaste man kan komma ett stalinistiskt i sin ledarstruktur och interna partidemokrati. Det gick ganska dåligt att prata om individuell frihet och val för människor inom vänsterpartiet. Förnyarna där utslängda eller sitter i intern partiexil. Ideologin viktigare än människorna, precis som när Lars Ohly pratade om högre skatt för låginkomsttagare för att det var ideologiskt rätt.

      Helt följdriktigt kom ju v-valanalys 2006 fram till att valet gick dåligt på grund av alla kritiker och fenomen som vägvalvänster. Någon anledning till självrannsakan eller ifrågasättande av den egna politiken fanns inte.

      Sen handlade det om synen på samhälle och ekonomi. 70-talet var knappast den idealiska modellen för ekonomi och samhälle. En stor del av 70-talets industriella bas är också utraderad. Ekonomin och samhället har förändrats och globaliserats men ’vänstern’ pratar fortfarande nostalgiskt om en ekonomin och ett samhälle från industrialismens höjdpunkt. Vad hände med den internationella vänster som såg en värld utan gränser?

      Om något har traditionalisterna i både v och s mer gemensamt med nyliberal marknads älskare i att båda sitter fast i en historisk modell och samhällssyn. Och i många fall också en trångsynt nationalism.

      Visst finns det missnöje med privatiseringar eller mer korrekt bolagiserar. För att de fungerat dåligt och hanterats uruselt av de politiker som genomfört de. Likadant som de kommunala bolagiseringarna av kärnverksamheter. Det är knappast det samma som att folk brinner av ideologisk iver att göra om de statliga bolagen till myndigheter eller verk igen.

      Som jag sade. Jag gillar varken utförsäljning eller bolagisering av nationell infrastruktur som energi eller telekommunikationer. Men det är knappast den viktigaste frågan för mig. Jobb, bostäder och drägliga arbetsvilkor tycker jag är viktigare än ideologisk renhetslära. Människorna borde gå före den ideologiska bibeln.

      Om något är det sorgligt att akademiker vänster som du (erik) inte förstått detta. Men så är det ju också lättare att vara akademisk teoretiker med utopiska samhällsdrömmar än att göra något konkret. Även om det nu var 99.5% av befolkningen tydligen stödjer det utopiska samhället du vill bygga? Konstigt förstås att fler LO medlemmar röstade på moderaterna än v 2006. Men det kanske är en elit som måste gå först om konceptet är bekant…

  4. Erik Svensson skriver:

    Det här är ju närmast en surrealistisk diskussion, där en person som betecknar sig som "vänster" (Claes) tycks betrakta Sverige under 1970-talet som ett statssocialistiskt land, när det i själva verket var en väl fungerande blandekonomi. I praktiken tycks du i efterhand ha accepterat de stora utförsäljningar, privatiseringar och avregleringar som har genomförts i svensk ekonomi sedan 1990-talet och sörjer nu över att S och V har pratat ihop sig om ett alternativ till Reinfeldt-regeringens högerpolitik.

    Jag tycker det är sorgligt att ni VVV:are och andra vänsterförnyare inte ser hur långt åt höger ni själva har gått, eran position var möjligtvis ny och fräsch under det galna 1990-talet, men nu är ni helt ur takt med tiden. Det finns ett stort missnöje med den nyliberala avreglerings- och privatiseringspolitiken, även bland borgerliga kärnväljare. De enda som inte har förstått detta är de socialliberala medelklasskiktet bland VVV:arna, ett skikt som på sin höjd motsvarar 0.5 % av Sveriges befolkning.

    • ckrantz skriver:

      @Erik
      Har s och v prata ihop sig? Nyheter för mig. Och som du själv säger v är knappast ett reformistisk parti. V är idag, hade jag sagt det närmaste man kan komma ett stalinistiskt i sin ledarstruktur och interna partidemokrati. Det gick ganska dåligt att prata om individuell frihet och val för människor inom vänsterpartiet. Förnyarna där utslängda eller sitter i intern partiexil. Ideologin viktigare än människorna, precis som när Lars Ohly pratade om högre skatt för låginkomsttagare för att det var ideologiskt rätt.

      Helt följdriktigt kom ju v-valanalys 2006 fram till att valet gick dåligt på grund av alla kritiker och fenomen som vägvalvänster. Någon anledning till självrannsakan eller ifrågasättande av den egna politiken fanns inte.

      Sen handlade det om synen på samhälle och ekonomi. 70-talet var knappast den idealiska modellen för ekonomi och samhälle. En stor del av 70-talets industriella bas är också utraderad. Ekonomin och samhället har förändrats och globaliserats men 'vänstern' pratar fortfarande nostalgiskt om en ekonomin och ett samhälle från industrialismens höjdpunkt. Vad hände med den internationella vänster som såg en värld utan gränser?

      Om något har traditionalisterna i både v och s mer gemensamt med nyliberal marknads älskare i att båda sitter fast i en historisk modell och samhällssyn. Och i många fall också en trångsynt nationalism.

      Visst finns det missnöje med privatiseringar eller mer korrekt bolagiserar. För att de fungerat dåligt och hanterats uruselt av de politiker som genomfört de. Likadant som de kommunala bolagiseringarna av kärnverksamheter. Det är knappast det samma som att folk brinner av ideologisk iver att göra om de statliga bolagen till myndigheter eller verk igen.

      Som jag sade. Jag gillar varken utförsäljning eller bolagisering av nationell infrastruktur som energi eller telekommunikationer. Men det är knappast den viktigaste frågan för mig. Jobb, bostäder och drägliga arbetsvilkor tycker jag är viktigare än ideologisk renhetslära. Människorna borde gå före den ideologiska bibeln.

      Om något är det sorgligt att akademiker vänster som du (erik) inte förstått detta. Men så är det ju också lättare att vara akademisk teoretiker med utopiska samhällsdrömmar än att göra något konkret. Även om det nu var 99.5% av befolkningen tydligen stödjer det utopiska samhället du vill bygga? Konstigt förstås att fler LO medlemmar röstade på moderaterna än v 2006. Men det kanske är en elit som måste gå först om konceptet är bekant…

  5. ckrantz skriver:

    @Anders Nilsson:

    Håller helt med. Men tydligen ser olika socialdemokrater två helt olika vänsterparti. Det vänsterparti jag känner till kommer från de Vänsterpartister som var aktiva i vägval vänster och försöken att reformera vänsterpartiet.

    Det är viss svart ironi att Göran Persson och socialdemokraterna inte var redo att gå i koalition med V när partiet hade 14% och leddes av sådana om Lars Bäckström och Johan Lönnroth för att istället välja att ta med v när partiet i bästa fall är hälften så stort och leds av personer som fortfarande ser planekonomi som något att sträva emot.

    Jag tror inte statssocialism modell 70-tal går att införa igen men det är tydligen det som delar av socialdemokratin och vänsterpartiet ser framemot. Sen finns det utrikes och EU frågorna där jag håller med V om utrikes med inte EU delen. När det gäller EU är V lika nationalkonservativa som någonsin SD.

    Det blir ett intressant EU-val om 6 månader där en koalitionspartner argumenterar för utträde och en annan för ett bättre samarbete. Fest och lycka hos alliansen kan jag tro.

    Som det ser ut nu undrar jag om valet 2010 förlorades redan 7 december 2008

  6. ckrantz skriver:

    @Anders Nilsson:

    Håller helt med. Men tydligen ser olika socialdemokrater två helt olika vänsterparti. Det vänsterparti jag känner till kommer från de Vänsterpartister som var aktiva i vägval vänster och försöken att reformera vänsterpartiet.

    Det är viss svart ironi att Göran Persson och socialdemokraterna inte var redo att gå i koalition med V när partiet hade 14% och leddes av sådana om Lars Bäckström och Johan Lönnroth för att istället välja att ta med v när partiet i bästa fall är hälften så stort och leds av personer som fortfarande ser planekonomi som något att sträva emot.

    Jag tror inte statssocialism modell 70-tal går att införa igen men det är tydligen det som delar av socialdemokratin och vänsterpartiet ser framemot. Sen finns det utrikes och EU frågorna där jag håller med V om utrikes med inte EU delen. När det gäller EU är V lika nationalkonservativa som någonsin SD.

    Det blir ett intressant EU-val om 6 månader där en koalitionspartner argumenterar för utträde och en annan för ett bättre samarbete. Fest och lycka hos alliansen kan jag tro.

    Som det ser ut nu undrar jag om valet 2010 förlorades redan 7 december 2008

  7. Anders Nilsson skriver:

    Problemet med Vänsgterpartiet är att de driver en politik hämtad från 1970-talets verklighet. Deras förslag förutsätter ett statligt expansionsutrymme som inte längre föreligger, de representerar en trångsynd och konservativ nationalism med klart reaktionära drag. Dessutom har de inte förstått att det var det politiska och ideologiska programmet som skapade kommunistdiktaturerna, inte en missuppfattning av detsamma. Förstatligande kopplat till ett borttaget utgiftstak leder till en stor planekonomisk sektor i ekonomin. Vi får inte glömma att staten disponerar 75% av nationalinkomsten av arbete, vilket oböhörligt får stora ekonomiska och politiska konsekvenser. Hur s skall kunna hantera detta i ett gemensamt regeringsunderlag vete gudarna. Jag är rädd för att det kommer att locka fram det sämsta alternativet, att vi går fram med ett budskap om att vi är de bästa statsförvaltarna. Ajöss alla förhoppningar om ett radikalt och progressivt socialdemokratiskt program för 2000-talet. Dagens verklighet ser nämligen inte ut som 1970-talets.

  8. Anonym skriver:

    Problemet med Vänsgterpartiet är att de driver en politik hämtad från 1970-talets verklighet. Deras förslag förutsätter ett statligt expansionsutrymme som inte längre föreligger, de representerar en trångsynd och konservativ nationalism med klart reaktionära drag. Dessutom har de inte förstått att det var det politiska och ideologiska programmet som skapade kommunistdiktaturerna, inte en missuppfattning av detsamma. Förstatligande kopplat till ett borttaget utgiftstak leder till en stor planekonomisk sektor i ekonomin. Vi får inte glömma att staten disponerar 75% av nationalinkomsten av arbete, vilket oböhörligt får stora ekonomiska och politiska konsekvenser. Hur s skall kunna hantera detta i ett gemensamt regeringsunderlag vete gudarna. Jag är rädd för att det kommer att locka fram det sämsta alternativet, att vi går fram med ett budskap om att vi är de bästa statsförvaltarna. Ajöss alla förhoppningar om ett radikalt och progressivt socialdemokratiskt program för 2000-talet. Dagens verklighet ser nämligen inte ut som 1970-talets.

  9. Erik Svensson skriver:

    Claes,

    Jag respekterar att du har en annan syn på statligt ägande, men vad jag vänder mig emot är de svepande generaliseringarna mot de som tycker att ett ökat statligt ägande vore bra – av flera orsaker. Ett ökat statligt ägande behöver inte med automatik vara detsamma som att man ägnar sig åt ”sovjetnostalgi” eller vill införa ett nytt Gulag eller stalinistisk planekonomi.

    Även om V skulle lyckas driva igenom sitt förslag om 200 000 nya jobb i offentlig sektor så kommer Sverige inte att bli Sovjet. Om man inte anser att Sverige var en kommunistisk diktatur under 1970- och 1980-talen förstås. Efter 1990-talskrisen försvann nästan 400 000 jobb i offentlig sektor, i spåren efter ett närmast nyliberalt systemskifte, med en avreglerings- och privatiseringsiver som har misslyckats. Att V då ville genomföra en blygsam återställare om 200 000 nya offentliganställda jobb kan inte med största fantasi i världen kallas för sovjetnostalgi. Om man inte fullständigt har tappat proportionerna förståss.

    Jag tycker att självkritik är någonting positivt, som inte bara ”traditionalisterna” i V borde ägna sig åt, utan även ni vänsterfönyare. Sett i ljuset av de våldsamma retoriska övertonerna från eran kant för bara några år sedan: är det inte ironiskt att den politik ni tidigare förkastade nu verkar accepteras av V och S? Vilka är det som är extrema och sovjetnostalgiska nu? Är det inte så att vi har sett en politisk svängning i opinionen, där ett ökat statligt ägande inte per definition döms ut som sovjetnostalgi och tradionalism längre?

    Jag vänder mig också mot att du kallar mig ”ideologiskt förblindad” bara för att jag har en annan uppfattning än du i denna fråga. Liknande retorik från vänsterförnyare och VVV:are bidrog till att ge intryck av att ni var en socialliberal sekt som hade svårt att acceptera andra verklighetsbeskrivningar än er egen högst subjektiva politiska bild. Verkligheten har ju klart visat att VVV numera är ett stendött politiskt projekt, att döma av den avsomnade hemsidan, som aldrig kommer att kunna leda till bildandet av ett nytt parti. Helt enkelt för att ni är för små och ett alltför smalt politiskt och sociologiskt skikt.

    ”Pragmatism” som begrepp är nog bra, men jag vet inte om jag tror att man kan bygga politik på en så allmän välmenande term. Politiska kompromsser är inte någonting som man kan ha som ideologisk utgångspunkt I SIG, utan de representerar resultatet av förhandlingar utifrån olika styrkepositioner. Jag tror faktiskt att även Fredrik Reinfeldt bekänner sig till ”pragmatismen” vilket visar att det är ett helt tomt och meningslöst begrepp som politisk utgångspunkt. VAD vill du åstadkomma – egentligen?

  10. Erik Svensson skriver:

    Claes,

    Jag respekterar att du har en annan syn på statligt ägande, men vad jag vänder mig emot är de svepande generaliseringarna mot de som tycker att ett ökat statligt ägande vore bra – av flera orsaker. Ett ökat statligt ägande behöver inte med automatik vara detsamma som att man ägnar sig åt "sovjetnostalgi" eller vill införa ett nytt Gulag eller stalinistisk planekonomi.

    Även om V skulle lyckas driva igenom sitt förslag om 200 000 nya jobb i offentlig sektor så kommer Sverige inte att bli Sovjet. Om man inte anser att Sverige var en kommunistisk diktatur under 1970- och 1980-talen förstås. Efter 1990-talskrisen försvann nästan 400 000 jobb i offentlig sektor, i spåren efter ett närmast nyliberalt systemskifte, med en avreglerings- och privatiseringsiver som har misslyckats. Att V då ville genomföra en blygsam återställare om 200 000 nya offentliganställda jobb kan inte med största fantasi i världen kallas för sovjetnostalgi. Om man inte fullständigt har tappat proportionerna förståss.

    Jag tycker att självkritik är någonting positivt, som inte bara "traditionalisterna" i V borde ägna sig åt, utan även ni vänsterfönyare. Sett i ljuset av de våldsamma retoriska övertonerna från eran kant för bara några år sedan: är det inte ironiskt att den politik ni tidigare förkastade nu verkar accepteras av V och S? Vilka är det som är extrema och sovjetnostalgiska nu? Är det inte så att vi har sett en politisk svängning i opinionen, där ett ökat statligt ägande inte per definition döms ut som sovjetnostalgi och tradionalism längre?

    Jag vänder mig också mot att du kallar mig "ideologiskt förblindad" bara för att jag har en annan uppfattning än du i denna fråga. Liknande retorik från vänsterförnyare och VVV:are bidrog till att ge intryck av att ni var en socialliberal sekt som hade svårt att acceptera andra verklighetsbeskrivningar än er egen högst subjektiva politiska bild. Verkligheten har ju klart visat att VVV numera är ett stendött politiskt projekt, att döma av den avsomnade hemsidan, som aldrig kommer att kunna leda till bildandet av ett nytt parti. Helt enkelt för att ni är för små och ett alltför smalt politiskt och sociologiskt skikt.

    "Pragmatism" som begrepp är nog bra, men jag vet inte om jag tror att man kan bygga politik på en så allmän välmenande term. Politiska kompromsser är inte någonting som man kan ha som ideologisk utgångspunkt I SIG, utan de representerar resultatet av förhandlingar utifrån olika styrkepositioner. Jag tror faktiskt att även Fredrik Reinfeldt bekänner sig till "pragmatismen" vilket visar att det är ett helt tomt och meningslöst begrepp som politisk utgångspunkt. VAD vill du åstadkomma – egentligen?

  11. Jayman skriver:

    Kom igen: Tvåpartisystem, vänsterkoalitionen, mittenväljare, nationalistparti.

    Särskrivning är fult, svårläst och onödigt. Det är faktiskt bara att lyssna, eftersom vi i svenskan går upp i ton på slutet av ett ord. Öva här: Fem hundralappar, femhundra lappar, femhundralappar. Kan du höra skillnad på dem så kan du också sluta särskriva.

    • ckrantz skriver:

      @Jayman och övriga i särskrivningsmaffian:
      Det är alltid kul med folk som känner att det har så gott om tid att de hinner med att ge svenska lektioner till främlingar på internet. Det annars bara att beklaga att ni i övrigt inte hade något att säga.

      • Oscar skriver:

        Det är en fråga om språkförståelse. Särskrivningar är, som sagt, fula, onödiga och gör det svårare att läsa. Om man vill avvika från korrekt svenska får man försvara det, inte tvärtom – så nej, ingen här är någon ”maffia” för att man gillar läsbar text.

  12. Jayman skriver:

    Kom igen: Tvåpartisystem, vänsterkoalitionen, mittenväljare, nationalistparti.

    Särskrivning är fult, svårläst och onödigt. Det är faktiskt bara att lyssna, eftersom vi i svenskan går upp i ton på slutet av ett ord. Öva här: Fem hundralappar, femhundra lappar, femhundralappar. Kan du höra skillnad på dem så kan du också sluta särskriva.

    • ckrantz skriver:

      @Jayman och övriga i särskrivningsmaffian:
      Det är alltid kul med folk som känner att det har så gott om tid att de hinner med att ge svenska lektioner till främlingar på internet. Det annars bara att beklaga att ni i övrigt inte hade något att säga.

      • Oscar skriver:

        Det är en fråga om språkförståelse. Särskrivningar är, som sagt, fula, onödiga och gör det svårare att läsa. Om man vill avvika från korrekt svenska får man försvara det, inte tvärtom – så nej, ingen här är någon "maffia" för att man gillar läsbar text.

  13. Erik Svensson skriver:

    Jag förstår inte riktigt detta inlägg. Jag utgår från att du, precis som jag, INTE vill se ett tvåpartisystem cementerat i mitten, som i USA. I ljuset av detta är det väl BRA att V profilerar sig gentemot både S och Mp och INTE vill ha en gemensam valplattform?

    Jag tycker också att det är lite komiskt att se hur Lars Ohly nu plötsligt släpps in i stugvärmen efter att ha demoniserats som värste kommunist-leninist-stalinist-traditionalisten i flera år, inte minst från vissa s. k. ”vänsterförnyare”. Vad har egentligen hänt? Inte mycket vad jag kan se. Vänsterpartiet för idag exakt samma politik som de fåtaliga men högljudda vänsteförnyarna dömde ut som sovjetnostalgi för bara några år sedan: man vill ha ett ökat statligt ägande, utbyggd offentlig sektor och slopa överskottsmålet. Denna politik har dömts ut av hela det borgerliga medieetablissemanget som ”orealistisk” och ”vansinnig” och tyvärr har även den väljare inom vänsterblocket gått på denna propagandamyt, inte minst inom S, Mp och ”Vägval Vänster”.

    Det visar sig ju nu, i spåren efter finanskraschen, att det där med ökat statligt ägande kanske inte är en så dum idé, nu när t. o. m. borgerliga debattörer som Lars Adaktusson och Handelshögskolans rektor i Göteborg (Wolf) argumenterar för fördelarna med statligt ägande. Samt inte minst Paul Krugman, som argumenterar för att svenska staten bör ta över Volvo och SAAB, om än tillfälligt för att undvika stor kapialförstöring. Det som du kallar ”en moderniserad version av en statligt styrd ekonomi av sovjetisk typ.” när du kritiserar radikala vänstergrupper håller alltså på att bli en politisk mainstreamåsikt, och detta bara på ett par månader!!!

    Erkänn: LITE självkritik borde ni vänsterförnyare ägna er åt idag. Visst kan det behövas ökat statligt ägande, och visst bör sman kunna argumentera för detta utan att klassas som sovjetnostalgiker? Man är ju iallafall i gott sällskap med Adaktusson, Wolf och Krugman, eller hur? Ligger det inte lite i kritiken från vänsterhåll mot er vänsterförnyare som alltför räddhågsna socialliberaler som var lite väl svepande i er kritik mot vanlig och välbehövlig traditionell vänsterpolitik?

    Mvh/Erik

    • ckrantz skriver:

      @Erik Svensson:
      Jovisst, det är bra för V med separata program men det var knappast tanken med en koalition. Speciellt om man ville vinna valet 2010 med att man går till val på att kalla sig en koalition. Jag har svårt att se hur det skulle fungera utan samsyn och viss grundläggande gemensam poltik innan valdagen.

      Sen tror jag det hade varit bäst för både v och s om var och en gått vidare var för sig. Nu var det ironiskt nog ett antal fackföreningar och socialdemokratiska politiker som ropade på v som en del i koalitionen. Vilket skulle jag anta för att det behövdes en radikal alibi till ’högersossen’ Mona Sahlin .

      Och det är komiskt som du säger att det vänsterparti som inte ändrat sig ett dugg sedan Ohly skälldes för kommunist nu får sitta med i den viktigaste regeringsbildningen sedan 30-talet. Därför att socialdemokrater efterfrågade det!

      Uppenbarligen är det några som saknar verklighetsförankring.

      Sen är jag nog mer pragmatisk än du. Jag vill ha en blandekonomi där centrala delar där av nationell infrastruktur är statlig. Men än i övrigt fri marknad.

      Och jag är pragmatisk nog att tycka när det handlar om 130000 arbetstillfällen och det mesta av svensk industriell infrastruktur finns det ett nationellt intressen av att rädda volvo och saab. Med ett om det är nödvändigt ett statligt övertagande. Precis som det hände med varv, banker och andra områden historiskt. Men det är knappast ett ideologiskt skifte. Jag tror inte krugman förespråkar centralplanerad ekonomi eller har jag missat något? Tvärtom har både borgerliga och socialdemokratiska regeringar ingripit tidigare.

      Jag har aldrig trott på dumheterna om en fri marknad som reglerar sig själv. Tvärtom är en fungerande stat en nödvändig del av detta. Något som övriga inom VVV och andra också ansåg men det kanske du var ideologiskt förblindad för att se. Tanken med det frihetliga var väl annars att folk själva skulle få välja sin egen väg utan att politiskt centralstyras efter någon ideologisk handbok. Det som du kallar socialliberaler eller vänsterförnyare.

      I grunden handlar det om man ska styras av ideologi eller pragmatism. Det innebär inte att jag saknar värderingar men jag har slängt de ideologiska handboken. Det finns inget självändamål med varken statliga företag, större offentlig sektor, större skattetryck eller slopat överskottsmål. Man gör inte något bara för att de är ideologiskt riktigt. Man behöver inte följa kartan när terrängen avviker.

  14. Erik Svensson skriver:

    Jag förstår inte riktigt detta inlägg. Jag utgår från att du, precis som jag, INTE vill se ett tvåpartisystem cementerat i mitten, som i USA. I ljuset av detta är det väl BRA att V profilerar sig gentemot både S och Mp och INTE vill ha en gemensam valplattform?

    Jag tycker också att det är lite komiskt att se hur Lars Ohly nu plötsligt släpps in i stugvärmen efter att ha demoniserats som värste kommunist-leninist-stalinist-traditionalisten i flera år, inte minst från vissa s. k. "vänsterförnyare". Vad har egentligen hänt? Inte mycket vad jag kan se. Vänsterpartiet för idag exakt samma politik som de fåtaliga men högljudda vänsteförnyarna dömde ut som sovjetnostalgi för bara några år sedan: man vill ha ett ökat statligt ägande, utbyggd offentlig sektor och slopa överskottsmålet. Denna politik har dömts ut av hela det borgerliga medieetablissemanget som "orealistisk" och "vansinnig" och tyvärr har även den väljare inom vänsterblocket gått på denna propagandamyt, inte minst inom S, Mp och "Vägval Vänster".

    Det visar sig ju nu, i spåren efter finanskraschen, att det där med ökat statligt ägande kanske inte är en så dum idé, nu när t. o. m. borgerliga debattörer som Lars Adaktusson och Handelshögskolans rektor i Göteborg (Wolf) argumenterar för fördelarna med statligt ägande. Samt inte minst Paul Krugman, som argumenterar för att svenska staten bör ta över Volvo och SAAB, om än tillfälligt för att undvika stor kapialförstöring. Det som du kallar "en moderniserad version av en statligt styrd ekonomi av sovjetisk typ." när du kritiserar radikala vänstergrupper håller alltså på att bli en politisk mainstreamåsikt, och detta bara på ett par månader!!!

    Erkänn: LITE självkritik borde ni vänsterförnyare ägna er åt idag. Visst kan det behövas ökat statligt ägande, och visst bör sman kunna argumentera för detta utan att klassas som sovjetnostalgiker? Man är ju iallafall i gott sällskap med Adaktusson, Wolf och Krugman, eller hur? Ligger det inte lite i kritiken från vänsterhåll mot er vänsterförnyare som alltför räddhågsna socialliberaler som var lite väl svepande i er kritik mot vanlig och välbehövlig traditionell vänsterpolitik?

    Mvh/Erik

    • ckrantz skriver:

      @Erik Svensson:
      Jovisst, det är bra för V med separata program men det var knappast tanken med en koalition. Speciellt om man ville vinna valet 2010 med att man går till val på att kalla sig en koalition. Jag har svårt att se hur det skulle fungera utan samsyn och viss grundläggande gemensam poltik innan valdagen.

      Sen tror jag det hade varit bäst för både v och s om var och en gått vidare var för sig. Nu var det ironiskt nog ett antal fackföreningar och socialdemokratiska politiker som ropade på v som en del i koalitionen. Vilket skulle jag anta för att det behövdes en radikal alibi till 'högersossen' Mona Sahlin .

      Och det är komiskt som du säger att det vänsterparti som inte ändrat sig ett dugg sedan Ohly skälldes för kommunist nu får sitta med i den viktigaste regeringsbildningen sedan 30-talet. Därför att socialdemokrater efterfrågade det!

      Uppenbarligen är det några som saknar verklighetsförankring.

      Sen är jag nog mer pragmatisk än du. Jag vill ha en blandekonomi där centrala delar där av nationell infrastruktur är statlig. Men än i övrigt fri marknad.

      Och jag är pragmatisk nog att tycka när det handlar om 130000 arbetstillfällen och det mesta av svensk industriell infrastruktur finns det ett nationellt intressen av att rädda volvo och saab. Med ett om det är nödvändigt ett statligt övertagande. Precis som det hände med varv, banker och andra områden historiskt. Men det är knappast ett ideologiskt skifte. Jag tror inte krugman förespråkar centralplanerad ekonomi eller har jag missat något? Tvärtom har både borgerliga och socialdemokratiska regeringar ingripit tidigare.

      Jag har aldrig trott på dumheterna om en fri marknad som reglerar sig själv. Tvärtom är en fungerande stat en nödvändig del av detta. Något som övriga inom VVV och andra också ansåg men det kanske du var ideologiskt förblindad för att se. Tanken med det frihetliga var väl annars att folk själva skulle få välja sin egen väg utan att politiskt centralstyras efter någon ideologisk handbok. Det som du kallar socialliberaler eller vänsterförnyare.

      I grunden handlar det om man ska styras av ideologi eller pragmatism. Det innebär inte att jag saknar värderingar men jag har slängt de ideologiska handboken. Det finns inget självändamål med varken statliga företag, större offentlig sektor, större skattetryck eller slopat överskottsmål. Man gör inte något bara för att de är ideologiskt riktigt. Man behöver inte följa kartan när terrängen avviker.

  15. Pingback: Bakgrunden till kravallerna i Grekland - social oro | Svensson

  16. Oscar skriver:

    ”Två parti system”?

    Tvåpartisystem!

  17. Oscar skriver:

    "Två parti system"?

    Tvåpartisystem!

  18. Pingback: Ett historiskt misstag? : Erik Laakso | På Uppstuds

  19. Pingback: De rödgröna, och? | Arvidfalk.se

  20. Mattias skriver:

    Snälla, särskriv mindre! Det är så fruktansvärt jobbigt att läsa som det är nu.

    För övrigt är det ganska roligt med den här soppan… Så klantiga partilederare och mediestrateger har väl aldrig skådats i modern tid?

  21. Mattias skriver:

    Snälla, särskriv mindre! Det är så fruktansvärt jobbigt att läsa som det är nu.

    För övrigt är det ganska roligt med den här soppan… Så klantiga partilederare och mediestrateger har väl aldrig skådats i modern tid?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *