Globaliseringsråd eller lobby för FP och Svensk näringsliv?

Jag undrar om vem som beställde den SIFO undersökning regeringens globaliseringsrådet hänvisar till? Argumenten känns väldigt bekanta. Men alliansen skulle väl aldrig presentera politiserad forskning…

Sen handlar det förstås om att Globaliseringsrådet som företrädare för den moderatledda alliansregeringen vill ha sänkta skatter för höginkomsttagare och mer ’produktiva’ personer som annars kan ’förväntas’ flytta utomlands. Och utlänningar som kan förväntas undvika sverige som pesten istället för att vilja komma hit och arbeta.

Men andra ord vill de slippa betala till det välfärdssystem som den vanliga svensken inte upplever att de får tillräckligt ut av.

Sverige behöver en genomsyn av skattesystemen. Och ett rättvist skattesystem. Inte det plattskatt system som KO Feldts socialdemokratiska regering och folkpartiet införde där momsen breddades och avdragsmöjligheter för vanliga svenskar togs bort. Borde det inte vara skatte efter bärkraft där de som kan betala mer proportionellt också kan göra det.

Gör om skattesystemet | Debatt | Aftonbladet

Fyra av tio svenskar anser att de skatter de betalar in inte motsvaras av de välfärdstjänster som man kan förvänta sig av samhället. En av tio är tveksamma. Enligt en färsk Sifo-undersökning känner ungefär hälften av befolkningen ett bristande förtroende för att skatterna återförs samhället i form av välfärdstjänster – såsom vård, skola och omsorg.

I en tid då rörligheten i skattebaserna ökar och konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och kompetent arbetskraft tilltar är förtroendet för skattesystemet viktigt för att kunna attrahera och behålla både arbetskraft och företag i landet. Den andel av befolkningen som anser att höga inkomstskatter är ett skäl att flytta utomlands är dock fortfarande begränsad. Var femte person uppger att lägre skatter och möjligheter till en högre inkomst utgör skäl att lämna Sverige. Bland dessa är privata tjänstemän (23 procent), lägre åldersgrupper (32 procent i åldersgruppen 30 år och yngre) samt personer i de högsta inkomstklasserna (28 procent av de med en inkomst över 36 000 kronor) oftare beredda att flytta än andra.

Eftersom de yngre, mest produktiva och välutbildade individerna, är mest benägna att flytta utomlands finns det anledning att ta frågan på allvar. Förmodligen är dessa grupper också mest eftertraktade på en utländsk arbetsmarknad. Samtidigt visar studier att många av de som tar ett arbete utomlands återvänder efter några år, med nyvunna erfarenheter och lärdomar som vitaliserar den svenska arbetsmarknaden.

Men skattesystemets legitimitet bör också ses mot bakgrund av Sveriges attraktionskraft på motsvarande grupper i andra länder. Svenska skattenivåer kan upplevas som ett hinder för utländska personer som överväger att ta ett arbete i Sverige. Den genomsnittliga inkomstskatten har visserligen sänkts under de senaste åren men den totala skattebelastningen i Sverige är fortfarande bland de högsta i världen.

Skatter och offentligt finansierade välfärdstjänster har betydelse för ett lands attraktionskraft på företag och kompetenta personer. Men minst lika viktigt är att själva skattesystemet präglas av långsiktighet, enkelhet och transparens. Dessa ledord var utgångspunkten för 1991 års stora skattereform. Idag är inte mycket sig likt sedan den stora skatteomläggningen. Avdragsmöjligheter, undantagsregler och förändringar för utvalda grupper och branscher har gjort de raka konturerna från 1991 alltmer otydliga.

I Kjell-Olof Feldts skatterapport till Globaliseringsrådet pekas på en rad åtgärder för att göra det svenska skattesystemet mer lämpat för global konkurrens. I första hand förordas en genomgripande översyn av skattesystemet i en parlamentarisk utredning. Men Feldt föreslår också:

* att den högsta marginalskatten återförs till 50 procent genom ett slopande av värnskatten, en justering nedåt av den statliga inkomstskatten till ca 18 procent,

* en enhetlig moms,

* en sänkning av den generella nivån på arbetsgivaravgifterna,

* att försäkringar ges om att förmögenhetsskatten inte återinförs vid ett regimskifte,

* att någon form av skatt på kvarlåtenskap återinförs, liksom fastighetsskatten,

Det är vår uppfattning att Sverige är i stort behov av en bred genomlysning av skattesystemet, inte minst med tanke på de utmaningar som en alltmer globaliserad värld ställer oss inför. I en sådan utvärdering bör alla stenar vändas på och förslagen i Kjell-Olof Feldts rapport till Globaliseringsrådet fungerar som en vägvisning för vilka områden som särskilt bör belysas. Utmaningen är att utforma ett attraktivt skattesystem samtidigt som den offentliga sektorn både kan effektiviseras och bibehållas.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Diverse och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *