Varken Ryssland eller USA bundet av CFE

Den kan ju vara värt att nämna det Per Ahlin på DN inte gör. Ryssland sade man inte ansåg sig bundet av CFE efter att USA under Bush administrationen presenterat vad som i praktiken var en militär inringnings strategi av Ryssland. Där gamla Warsavapakts länder, kaukasiska och central asiatiska gamla
sovjet republiker alla skulle knytas upp militära allianser med USA.
Spiken i kistan var det anti-missil system som ska placeras ut i Europa.

Visst handlar det om en rustningsspiral, men också ett logiskt felslut hos säkerhetspolitiska debattörer i Sverige under 1990-talet. Warszawapakten lades ner men USA/NATO ansåg sig som vinnare i ett kallt krig man aldrig avslutade. Tvärtom skulle 1990-talet vara början på ett ’nytt amerikanskt’ århundrade som den outmanade makten i världen.

Nedrustning: Glöm inte konventionella vapen. – DN.se

Det reglerar, som framgår av namnet, konventionella styrkor och hade som ursprungligt syfte när det antogs 1990 att undanröja möjligheten för Nato eller Warszawapakten att utföra en överraskningsattack.

Innebörden har modifierats i takt med att världen förändrats, men på det stora hela anses avtalet ha tjänat sitt syfte väl.

I dag är bilden en annan. I dag hotas hela systemet av att Ryssland för drygt ett år sedan förklarade att man inte längre anser sig bundet av avtalet.

Anledningarna till det ryska beslutet må vara många. I rapporten ”The CFE-treaty one year after its suspension: A forlorn treaty?” skriver Sipri-forskaren Zdzislaw Lachowski att det som visar sig i den utdragna konflikten om CFE-avtalet är ett ”brett spektrum av strategiska, militära och andra frågor som splittrar OSSE:s medlemmar”. Och, varnar Lachowski, Rysslands beslut ”har skadlig effekt på andra staters efterlevnad”. Han ser exempelvis tecken på en ny rustningsspiral, inte minst i Kaukasus.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Säkerhetspolitik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *