Stöd insatsen men ifrågasätt det politiska målet i Afghanistan

Niklas Ekdal är inte någon av mina favoriter men han har några poänger i nedanstående text.  En poäng är att man skickar inte ut folk på mer eller mindre livsfarlig uppdrag utan det material och stöd de kan förvänta sig.

Sen är det upp till riksdagen att ta ansvar men också utvärdera sina beslut. Har vi att göra i Afghanistan under de förutsättningar som gäller? Amerikanska kongressen må ha stött sina trupper men de ifrågasatte alldeles försent grunderna för Irak kriget och dess genomförande.

De är riksdagen som har granskningsansvaret i Sverige. Och om är ansvarig för hur den svenska militären används.

I grunden tror jag det handlar om att Sverige idag står utan en egen utrikes och säkerhetspolitik. Allt har knutits till ett passivt NATO och EU deltagande där Sverige bidrar med trupper och utrustning men egentligen inte har någon egen åsikt om inriktningen för dess användande. Vi är bara med som goda medlemmar i klubben men säger inget

Personligen tror jag det är ganska farligt att bli väskbärare åt stormaktsintressen.

Efter upptrappningen av våldet i Afghanistan, och attacken häromdagen där svenskar var inblandade i dödandet av tre talibaner, ställs dessa frågor på sin spets. Bristen på politiskt ansvarstagande och folklig förankring får farliga konsekvenser.

Det är nonchalant mot personalen som riskerar livet på plats, och det försvårar rekryteringen till försvaret. Det ger dålig uthållighet och ökade risker, om ett enda välriktat överfall eller en annorlunda sammansättning av riksdagen räcker för att Sverige ska dra sig ur.

När det händer saker som angreppet på svenskarna väster om Mazar-i-Sharif borde ledamöterna i försvarsutskottet, från höger till vänster, stå upp som en man (eller kvinna) och intyga Sveriges beslutsamhet i Afghanistan. Annars har vi inte där att göra.

Utrikesminister Carl Bildt argumenterar bra på sin lilla blogg. Men han är alldeles för ensam.

”Support our troops” lyder ett amerikanskt mantra som visar att nationen sluter upp bakom de soldater USA i demokratisk ordning skickar ut. Varför skäms svenska politiker för att säga något liknande? Varför tar de inte fullt ansvar för sina beslut och förklarar syftet med den militära närvaron i fjärran länder?

En snabb titt på kartan och i historieböckerna visar att USA ensamt omöjligen kan lösa problemet Afghanistan, hur mycket soldater man än skickar, hur många talibaner man än bombar. Det brittiska imperiet försökte pacificera och modernisera landet med sådana metoder under 1800-talet och det sovjetiska imperiet under 1900-talet – bägge med lika nedslående resultat.

Om den internationella koalitionen får samma image av ockupanter som sina imperialistiska föregångare är det kört. Det var rätt att stoppa al-Qaida och dess talibanska värdar efter terrorattackerna den 11 september, rätt att försöka bidra till statsbyggandet, men det går inte att bomba fram frihet.

Den regionala kontexten är viktigast. Så länge Afghanistan är omringat av stater med svag eller obefintlig demokrati – Iran, Pakistan, Ryssland, Kina – kommer utvecklingen knappast att gå framåt. Men i väntan på denna ljusning finns ändå FN-mandat, internationella åtaganden och goda humanitära intentioner som Sverige delar. Då är det avgörande att trupperna har nationens stöd.

Detta kan visas på olika sätt, utan flaggviftande patriotism:

Stöd våra trupper – DN.se

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Internationellt, Säkerhetspolitik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

8 svar på Stöd insatsen men ifrågasätt det politiska målet i Afghanistan

  1. NewsDoctor skriver:

    Du har helt rätt i att det är farligt att bli väskbärare, speciellt i en kärnvapenzon i kaos som Afghanistan/Pakistan faktiskt är.

  2. NewsDoctor skriver:

    Du har helt rätt i att det är farligt att bli väskbärare, speciellt i en kärnvapenzon i kaos som Afghanistan/Pakistan faktiskt är.

  3. Johan Westerholm skriver:

    Claes

    Tror att det är viktigt att vi börjar pressa på vårt eget parti och få ett svar om vilka de politiska målen är. Och sedan identifiera en väg med realistiska förutsättningar att lyckas. En för snabb exit är inte önskvärt, inte heller ett ”tills vidare” hanterande. Jag uppfattar det som om vi är tvåa på fler bollar nu.

    mvh

    Johan

    • ckrantz skriver:

      @Johan W
      Håller med. Misstänker dock att svaret blir tills vidare. Men jag hade tänkt jobba på just detta vad jag hinner fram till kongress. Hör av mig via FB med mer information.

  4. Johan Westerholm skriver:

    Claes

    Tror att det är viktigt att vi börjar pressa på vårt eget parti och få ett svar om vilka de politiska målen är. Och sedan identifiera en väg med realistiska förutsättningar att lyckas. En för snabb exit är inte önskvärt, inte heller ett "tills vidare" hanterande. Jag uppfattar det som om vi är tvåa på fler bollar nu.

    mvh

    Johan

    • Claes Krantz skriver:

      @Johan W

      Håller med. Misstänker dock att svaret blir tills vidare. Men jag hade tänkt jobba på just detta vad jag hinner fram till kongress. Hör av mig via FB med mer information.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *