Det militariserade biståndet – NATO som ersättare för FN

Sverige som gjort sig känt som ett neutralt land, alliansfritt eller i varje fall inte med i Nato. Ett land som stått för fredliga lösningar men som nu har hängt på den allmänna trenden att militarisera biståndet.

Och Socialdemokraterna hänger på. I går deklarerade partiets utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin att han stödjer regeringen, även om han inte läst förslaget än. Urban Ahlin räknar med att engagemanget i Afghanistan kommer att pågå under lång tid, kanske 30 år.

Det är bra, förutsatt att det civila biståndet ökar och de militära insatserna minskar. Självklart kan Nato-styrkorna inte bara lämna över landet till ett inbördeskrig. Carl Bildt föreslår en senior, civil diplomatisk närvaro i norra Afghanistan. Det är kanske är ett bra förslag, i varje fall i linje med svensk tradition. Mer medling och mindre militarism.

Splittrar oppositionen

Den militära insatsen skördar civila offer och den har bara lett till att fler anslutit sig till talibanerna. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder, frustrationen bland den unga och outbildade befolkningen är enorm. Den behöver inte bara skolhus utan även lärare och så småningom hederlig försörjning. När afghanerna får myndigheter de kan lita på behöver de inte talibanerna längre. Afghanistan behöver en internationell Marshallplan för fred och utveckling.

Men Socialdemokraterna i riksdagen tänker rösta för fler militärer. Frågan splittrar oppositionen eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet ifrågasätter den militära närvaron. Frågan splittrar även det socialdemokratiska partiet.

I nästa vecka börjar den social­demokratiska kongressen. Flera motioner kräver att den svenska truppen ska dras tillbaka. Urban Ahlin hävdar att Sverige alltid ställt upp på internationella insatser. Visst, men vi har aldrig deltagit i Nato-strider där civila dödas och svenska soldater riskerar livet varje dag.

Ledare: Militarisera inte biståndet | Ledare | Aftonbladet

afghanistan

Jag undrar när socialdemokraterna ska erkänna att Sverige inte längre kan räknas som ett alliansfritt landet. Outtalade allianser och avtal binder Sverige till en politik vi inte har full kontroll över utan någon offentlig diskussion har tagit upp inriktningen på den svenska utrikes och säkerhetspolitiken.

Det är den enda anledningen jag kan tänka mig till det fortsatta stödet för en svensk närvaro i Afghanistan.

Det är naivt på gränsen till bedrägeri att hänvisa till NATOs’ roll i Afghanistan som ett FN-uppdrag för fred. Nato tillsammans med USA är i Afghanistan för att föra krig. Man skickar inte ut soldater som biståndsarbetare. Men der är ändå det som är huvudargumentet.

Det är NATO tillsammans med USA, inte FN som har ledarrollen i Afghanistan. Detta som en integrerad del av den amerikanska krigsföringen i det s.k kriget mot terrorismen.

Bistånd och uppbyggnad av demokratiska institutioner har aldrig varit huvudmålet för den västliga närvaron i Afghanistan, även om det sagts så från svensk horisont. Och fungerat som en motivering till att Sverige satsar en miljard på en millitär närvaro under NATO kommando.  

Har inte de socialdemokratiska utrikes och säkerhetspolitiska företrädarna förstått att den amerikanska avsikten har varit och kommer troligen fortsätta vara att bygga upp NATO som en global militärallians och ett alternativ till FNs säkerhetspolitiska roll?

Och att NATOs närvaro i Afghanistan är en del i att bygga upp denna globala militära organisation. Är det verkligen något vi vill i Sverige?

Vill verkligen socialdemokratin i bästa fall marginalisera FN till något liknande vad Nationernas Förbund var en gång i tiden?  Som bara passivt godkänner den politik dagens stormakter driver igenom.,

Vad det handlar om nu för västmakternas del är att rädda ansiktet på NATO och för amerikansk del frågan om inriktningen på det fortsatta kriget mot terrorismen. Ett krig mot terrorismen som inte har något att göra med en fortsatt krigföring mot Taliban/Pashtun grupper i Afghanistan.

Sen kan man undra vad Urban Ahlin ovan menar med att engagemanget i Afghanistan kan pågå i 30år? Är det verkligen genomtänkt.

Oavsett har USA genom den andra valomgång man tvingat Hamid Karzai att genomföra i Afghanistan drastiskt minskat hans förutsättningar att sitta kvar. Valfusk eller ej. Ett västligt (amerikanskt) närmande till Talibangrupper är på gång och med Karzai ur vägen kommer det att bli mycket lättare att inkludera dessa i en framtida ny Afghansk regering.

Någon som kommer ihåg President Ngo Dinh Diem eller Vietnamization som President Nixon drev som lösning på Vietnam kriget? Samma taktik för anti-gerillakrigföring är nu återigen aktuell i Afghanistan.

Jag hade sagt att det är totalt verklighetsfrämmande att tala om engagemanget i Afghanistan, liksom i Somalia eller Tchad –Sudan som humanitära insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. 

McChrystals rapport är både brett upplagd och kritisk. I en hemlig bilaga begär McChrystal 40 000 fler soldater, men Obama tvekar. Vita Huset håller låg profil innan presidenten bestämt sig, men en högt uppsatt amerikan förklarar presidentens problem:

– Läget nu är allvarligare än i våras. Både talibaner och andra upprorsmän har blivit mycket mer uthålliga och aggressiva. Till det kommer fusket i valen den 20 augusti, som gör det svårare att bygga upp ett trovärdigt afghanskt styre, säger han till SvD och slår fast:

– Förenta staterna kommer inte att vända Afghanistan ryggen. Vi tänker inte låta det falla tillbaka till att bli en fristad för terrorister.

General McChrystals rapport är huvudämnet på Natos försvarsministermöte idag, och ministrarna har fem svåra frågor att ta tag i.1.

1. Fler soldater.

Natos Isaf-styrka har idag 71 400 soldater, varav 38 400 från USA.

– Obama måste nu besluta om att sätta in ytterligare trupper. Alternativen sträcker sig från 10 000 till 60 000 man. Vi hoppas att USA:s försvarsminister Robert Gates på fredag ska ge en fingervisning om vad det blir, säger en Nato-källa till SvD.

Fler USA-soldater ökar pressen på europeiska Natoländer att följa efter. Storbritannien har lovat 500 soldater, medan andra tvekar av politiska eller praktiska skäl enligt en Natotjänsteman:

– Det handlar delvis om bristande beslutsamhet, vilja eller bristande folkligt stöd. Men det tyngsta skälet är att de saknar trupper som är tillräckligt övade, rörliga och självgående.

2. Ändrad taktik.

McChrystal dömer ut att Isaf-styrkornas nuvarande taktik. Flyganfall och pansarfordon har skapat en psykologisk och fysisk distans till de afghaner de ska skydda. Istället vill McCrystal ha en anti-gerillakrigföring (counterinsurgency) där soldaterna kliver ur sina fordon, rör sig bland folket och vinner deras förtroende.

– Detta är i kontroversiellt eftersom flera europeiska Nato-länder säger att Isaf ska skapa stabilitet. Det handlar inte om anti-gerillakrigföring för dem, utan de vill helst ha humanitära förtecken, säger en Natokälla i Bryssel.

En hög amerikansk företrädare understryker allvaret i vägvalet:

– Att kliva ur fordonen ökar risken för förluster. Det kräver i sin tur folkligt stöd hemmavid i USA och i andra länder. Detta är ett mycket allvarligt övervägande, för när vi väl det fattat beslutet måste vi också genomföra det.

3. Afghanisering.

Vägen ut ur Afghanistan för de främmande trupperna är att ge afghanerna resurser att själva hantera sin säkerhet. Samverkan i fält och utbildning måste intensifieras. Målet är hela 400 000 afghaner i uniform år 2011: 260 000 soldater och 160 000 poliser. Det blir dyrt för omvärlden, men kostar mindre än att ha egna fredsstyrkor på plats.

4. Militärt-civilt

Civila insatser och bistånd måste effektiviseras och samordnas med militära insatser – annars misslyckas bägge.

– Det år inte att bedriva återuppbyggnad i Afghanistan utan att det finns ett säkerhetsstöd från soldaterna. Men kan vi inte skapa påtagliga förbättringar för folket i byarna, så kan vi inte heller vidmakthålla de militära operationerna, säger en högt uppsatt amerikan som arbetat i Afghanistan.

5. Ansvarig regering

Afghanistan måste få en regering och myndigheter med kontroll över landet. Men det måste också utkrävas ansvar för korruption och övergrepp. En Natokälla i Bryssel talar om att uppnå 1970-talets nivå i Afghanistan. En regeringskälla i Washington understryker vikten av "realistiska mål":

– Det innebär ett fungerande statligt styre med myndigheter som folket respekterar och har förtroende för, så att de inte gör gemensam sak med talibanerna, lokala krigsherrar eller knarkkungar.

Ödesuppdrag på Natos bord | Utrikes | SvD

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Säkerhetspolitik, Socialdemokraterna, Utrikespolitik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Det militariserade biståndet – NATO som ersättare för FN

  1. Pingback: Kryssa Åsa Westlund » Ska verkligen lobbyister skriva våra riktlinjer?

  2. Britta Sethson skriver:

    Jag anser att svenska soldater inte ska vara i främmande land och föra krig under Nato-flagg. Det fanns inte för mig för några år sen.

    Jag tror att väldigt många svenskar har samma uppfattning. Fast många vet knappast om att Sverige är i krig.

    Sverige ut ur Afghanistan!

  3. Britta Sethson skriver:

    Jag anser att svenska soldater inte ska vara i främmande land och föra krig under Nato-flagg. Det fanns inte för mig för några år sen.

    Jag tror att väldigt många svenskar har samma uppfattning. Fast många vet knappast om att Sverige är i krig.

    Sverige ut ur Afghanistan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *