Alliansfriheten är död – När ska liket officiellt begravas?

Att den svenska neutraliteten och alliansfriheten är död har många med mig sagt länge. Detta tack vara de förändringar som främst socialdemokratiska politiker drev igenom efter det kalla krigets slut.

Det var då den eviga freden skulle bryta ut utan konkurrens mellan stormakter. Det skulle inte bli en upprepning av hur världen såg ut före 1914 med stormakter som konkurrerade om inflytande och kontroll över mindre stater,.

Nu vet vi hur det blev. Jag undrar bara om svenska folket förstått vad riksdagens politiker gjort när Sverige klart tagit ställning till och inordnat sig under en part?

Och jag menar då inte EU utan NATO och i förlängningen den utrikespolitik som bedrivs från vem som råkar sitta i vita huset.

Det handlar om att vi givit bort vårt utrikes och säkerhetspolitiska oberoende utan att få något för det.  Sverige kan deklarera sig militärt solidariskt med andra länder inom EU men det är knappast bindande säkerhetspolitiska garantier. Likadant samarbetet med NATO.

Iställer är det den sämta av säkerhetspolitiska världar.  

Sveriges solidaritetsförklaring.

”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd”.

Antagen av riksdagen 16 juni 2009.

EU:s solidaritetsförklaring

”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”.

Lissabonfördraget artikel 42.7

Om inte annat återstår frågan om svensk folket är redo för den nödvändiga militära uppbyggnaden som behövs om vi ska uppfylla den militära roll och åtaganden som våra riksdagspolitiker så klart signalerat.

Förövrigt hade en cyniker undra om det är så att båda sidor vill ha en konflikt som är nödvändig för att hålla igång ett militärt och säkerhets industriellt komplex.

 

 

Sverige har lagt en ny grund för försvarspolitiken. Det skedde diskret när riksdagen den 16 juni slog fast att vi ”ska kunna ge och ta emot militärt stöd”. Det är en svensk solidaritetsförklaring till våra grannländer (se citatet nedan). Det är också en anpassning till EU:s Lissabonfördrag som träder i kraft den 1 december. I fördragets artikel 42 stadgas att om en medlemsstat utsätts för väpnat angrepp är övriga länder skyldiga att ge stöd.

Det svenska försvaret har tidigare enbart försvarat territoriet eller gjort fredsinsatser långt borta. Nu ska svenska styrkor även kunna sättas in i vårt närområde. Det bekräftar försvarsminister Sten Tolgfors (M) för SvD:

– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.

Skulle vi hjälpa balterna militärt i en kris?

–Om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas skulle vi ta beslut i varje enskilt fall. Hur man agerar beror på situationen. Det kan vara allt från civila insatser till olika former av stöd som också kan vara av militär karaktär, svarar Sten Tolgfors.

Sverige ska nu se över sin operativa försvarsplanering. Georgienkriget 2008 blev en vattendelare med beslut att ställa stridsvagnar i förråd på Gotland. En annan signal till omvärlden är att försvaret två gånger i höst skeppat över förband till Gotland och övat där.

Vid en kris i Baltikum kan Sverige (och Finland som har en likartad solidaritetsklausul) bli bas för allierade förband.

Sverige har valt sida | Inrikes | SvD

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Internationellt, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *