Almega och politikernas retorik kring hushållstjänster byggd på gissningar

Det är ganska intressant att som DN skriver om nedan hela bråket om subventioner till hushållstjänster som startades efter en Almega rapport bygger på i stort gissningar.

Det finns egentligen ingen forskning kring det som politiker och bloggare från olika läger yttrat sig tvärsäkert om. Speciellt inte kring de omstridda s.k jobbeffekter som avdraget skulle ge eller inte ge.

AB, AB2Höga S-politiker utnyttjar rutavdrag; Statsvetare: S tappar Stockholmsväljare om hushållsavdraget slopasSummering RUT (Federley); HBT-sossen, Karl Malmqvist, Viktor Tullgren, Alla Dessa Dagar, You’re no different …, Svart på vitt, Stefans konspiration…, Motvallsbloggen, Peter Andersson – me…, Under den lugna kork… och Fashionhaggan

…De borgerliga, med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen, hävdar att skattereduktionen skapar jobb. Jobb som enligt arbetsgivarorganisationen Almega skulle halveras – från 11.000 till 5.400 – om reformen slopades.

Även Mona Sahlin tror att antalet arbetstillfällen skulle minska, men menar att reduceringen skulle landa på 3.000–5.000 jobb.

När DN.se kontrollerar siffrorna visar de sig omöjliga att belägga.

Säkert är att intresset för avdrag av hushållsnära tjänster har ökat stadigt sedan starten 2007. Under andra halvåret 2009 betalade Skatteverket ut 283 miljoner kronor – två år tidigare var motsvarande summa under samma period 120 miljoner.

Även räknat i individer ökade intresset. Under årets sex sista månader 2007 nyttjade 46.000 personer tjänsten. 2009 hade antalet mer än fördubblats då motsvarande siffra var 114.000 personer.

Mycket mer än så vet man egentligen inte.

– I Sverige har ingen ordentlig forskning gjorts på rut-avdraget. Och det krävs för att man med säkerhet ska veta, säger Anders Forslund, docent i nationalekonomi och biträdande chef vid Institut för arbetsmarknadspolitisk utbildning, IFAU.

Siffror som exempelvis Almegas ska man ta med en nypa salt, menar han:

– Det är inte deras kompetens att i första hand ägna sig åt forskning. Den fråga som i normalfallet ska besvaras lyder ”hur har det gått jämfört med hur det skulle ha gått i frånvaro av insatsen”. Det har man inte tagit reda på; det tar tid att teckna en god bild av vad som hänt.

Problemet är, enligt Anders Forslund, att man i det här fallet inte kan mäta utslaget mot den bild man hade haft om reformen inte genomförts.

– När vi gör kontrollerade försök genomför vi dem först i en kommun eller i ett län så att vi kan jämföra med andra län efteråt. Men som politiker har du ofta inte tid att vänta på sådana trivialiteter som vilka effekter en insats kan få. Man rullar ut reformen i hela landet samtidigt och då blir forskningen svår.

– Det är fullt begripligt. Om man är politiker och tror på en insats ska man försöka genomföra den. Politik handlar om att tro på saker.

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Almega och politikernas retorik kring hushållstjänster byggd på gissningar

  1. Pingback: Inga pigor åt överklassen! « Röda Lund

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *