GP – Ledare – Vi har fått lägre arbetslöshet med Anders Borg

Finansminister Anders Borg har följt Keynes råd och hållit arbetslösheten nere genom att öka statens utgifter och Sverige har omvittnat starka offentliga finanser.

Menar Göteborgs Postens ledarsida på fullt allvar att 9.8% arbetslöshet är en låg arbetslöshetssiffra? 

Eller att skattesänkningar för 100 miljarder där majoriteten gått till den 1% av av den svenska befolkningen som tjänat mest är vad som räddat den svenska ekonomin eftersom den 1% fått råd att konsumera mer?

För den svenska låg-inkomsttagare enligt vad alliansens definierar som låginkomsttagare med 20-30 000 i månad är det inte många 100-lappar kvar av jobbskatteavdraget efter andra avgifts och skattehöjningar genomföra av Anders Borg.

Pensionärer, sjuka, barnlediga, arbetslösa och andra icke-arbetadne enligt alliansen har istället fått en indragen konsumtion och sänkt inkomst.

De som fått råd att konsumera är de, främst i Stockhom, är höginkomsttagare med fastighet och förmögenhet.

Skulle konsumtionen av kläder, skor, personliga tjänster, elektronik och andra varor varit räddningen när 100 000 arbetstillfälle försvann till stora delar inom exportindustrin och den offentliga sektorn.

Det står idag över 700 000 svenskar inskrivna hos arbetsförmedlingen.  78 550 av dessa är öppet långtidsarbetslösa vilket innebär att de varit arbetslösa i mer än 6 månader och är redo att börja arbeta direkt.

Samtidigt ropar industri och tjänsteföretag på kvalificerad arbetskraft med de rätta kompetenserna.

Blir det på allvar en konjunkturuppgång skulle Sverige stå inför paradoxen att ha både massarbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Det folk uppenbarligen inte vill förstå eller möjligen skiter i är att Anders Borg och de övriga inom den moderata alliansen har inte gjort ett dugg för att underlätta för de arbetslösa att ställa om till nya arbetet.

Men ett Sverige byggt på en shoppande övre medelklass tror i all fall inte jag håller i längden.

"Starka offentliga finanser är en absolut förutsättning för tillväxt och jobb".

Och starka offentliga finanser är exakt vad Sverige har – trots global finanskris och djup lågkonjunktur.

Att Grekland, Portugal och Irland ligger illa till är väl känt sedan länge. Men nu tvingas även Tyskland, Frankrike och Storbritannien till skattehöjningar och bistra sparprogram för att möta skenande budgetunderskott och farligt hög skuldsättning.

Lilla Sverige däremot klarar EU:s stabilitets- och tillväxtpakt med glans. Pakten tillåter ett budgetunderskott på högst 3 procent av BNP. EU-snittet ligger på 7,2 procent. Sveriges underskott är 2,1 procent av BNP. Pakten godtar en statsskuld på högst 60 procent av BNP. EU-snittet ligger på 79,6 procent. Sveriges statsskuld är 42,6 procent av BNP.

När Internationella valutafondens representant Peter Doyle i tisdags presenterade IMF:s årliga utvärdering av svensk ekonomi fick regeringen och Riksbanken idel rosor. På frågan om det fanns något Sverige kunde gjort bättre för att hantera krisen, svarade han enligt ett TT-referat:

– Jag tror faktiskt att svaret är nej, trots att det har varit en enorm ekonomisk chock. Regeringen har tillåtit överskottet i budgeten vända till ett underskott, för att hålla efterfrågan uppe, och Riksbanken har hållit nere räntorna.

Resultatet har blivit lägre arbetslöshet, vilket är målet för en klassisk Keynesiansk krispolitik.

Generationer av socialdemokratiska finansministrar har beundrat och följt den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes råd att tillåta budgetunderskott i lågkonjunktur för att hålla efterfrågan på varor och tjänster uppe och därmed arbetslösheten nere.

Alltså borde Sahlin och Östros vara nöjda. Finansminister Anders Borg har följt Keynes råd och hållit arbetslösheten nere genom att öka statens utgifter och Sverige har omvittnat starka offentliga finanser.

Men nu är det valrörelse och då är det plötsligt fel med budgetunderskott:

" … ett överskott i de svenska offentliga finanserna på 70 miljarder kronor har förbytts i ett lika stort underskott – utan att aktiva insatser för att förhindra massarbetslöshet har satts in", skriver Sahlin och Östros tillsynes upprörda över Borgs slöseri.

Åtminstone Thomas Östros, som vill bli finansminister, borde veta bättre. Skattesänkningarna, främst jobbskatteavdraget, har hållit den inhemska efterfrågan på varor och tjänster uppe när exporten har sviktat. Det är en aktiv insats mot massarbetslösheten.

Men snart gäller det för staten att samla i ladorna för att ha något att spendera i nästa lågkonjunktur.

"Sverige skall tillbaka till överskott", skriver Sahlin och Östros och slår in vidöppna dörrar. Ingen behöver hysa de minsta tvivel om att regeringen har exakt samma ambitioner. Det är ju Anders Borgs försvar av statens överskott före krisen som resulterat i att vi nu har starka statsfinanser – trots krisen och trots budgetunderskottet. För det förtjänar han beröm, inte sur kritik

Borg är värd beröm – Ledare – www.gp.se

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *