Vald arbetslöshet eller löna sig att arbeta

Det är tydligen så att argumenten om att de ska löna sig att arbeta och underförstått att en del väljer att inte arbeta för att det inte lönar sig kommit för att stanna i Sverige.

Det är de neoklassiska ekonomiska teorierna model 1870 som blivit grunden för dagens svenska politik.

I grunden har hela det svenska samhällsbygget av idag kommit att baseras på utbud och efterfrågan samt morot och piska teorierna tillämpat hela vägen ner till den enskilda individen.

Den ‘hedonistiska’ arbetslösa individen förutsätts välja sin arbetslöshet om han eller hon får ut mer av detta än att arbeta. Likadant företagaren om han får ut mer av att anställa än att inte välja och anställa.

Moderaterna kallade det arbetslinjen men teorierna och samhällssynen är gamla. Det är neoklassisk ekonomisk teori som hade sin höjdpunkt före det moderna samhällets genombrott. Liksom socialdemokratin framväxade.

Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.

Termen ”neoklassisk” användes först av ekonomen Thorstein Veblen (1857-1929) i en artikel år 1900. Han använde termen för att betona likheten mellan de klassiska ekonomerna och den modernare Alfred Marshall (1842-1924). Veblen ansåg att de vilade på en gemensam utilitaristisk grund och att de båda utgick ifrån att människor agerar hedonistiskt, det vill säga söker efter största möjliga lusttillfredsställelse.[1] Med tiden kom termen dock att användas synonymt med marginalistisk analys.

De tidiga neoklassikerna övergav helt och hållet klassikernas arbetsvärdeteori, teorin om att varors bytesvärde (priset på marknaden) avgörs av mängden arbete som nedlagts i dem. Istället betonade man efterfrågan på varorna som avgörande. Senare modifierades detta till en analys som tog hänsyn till både produktion och efterfråga.

Neoklassisk nationalekonomi – Wikipedia

Att en moderat finansminister känd för att älska fina teorier och vad han kan läsa i ekonomiska handböcker upprepar dem I modern förpackning som arbetslinjen är kanske inte så konstigt.

Mer förvånande blir man när man hör Thomas Östros linda in idiotierna i en DN debattartikel om socialdemokraternas väg framåt. Med skillnaderna i den politiska utformningen förvisso.

Den neoklassiska ekonomiska synen borde dock bekämpas med näbbar och klor av socialdemokratin och alla som vill ha ett annat samhälle och syn på människor än det moderata 2/3 dels samhället vi befinner oss i idag.

När Thomas Östros börjar låta som Anders Borg reagerar i alla fall jag.

Likadant skattereformen som genomfördes på 90-talet tog bort både ett progressivt skattesystem liksom att den breddade skattebasen så att mer av skatteintäkterna kom från ‘vanligt’ folk med låga o medelinkomster. Då förstås via momsen…

Det var både en sällsynt dåligt tajmat DN-debatt artikel och en artikel som sade inget om socialdemokraternas framtid eller hur man vill arbeta för ett samhälle som inkluderar alla svenskar utan åstkillnad i närande och tärande..

Bloggat:
Socialdemokratin, förnyelsen eller döden, Östros hjärta till vänster – men borde lyssna på vad verkligheten viskar i hans öra!, Socialdemokraterna: Tiden är inne för fler att visa att de vågar., Bättre att gå av cykeln – än att trilla omkull…, Meningslöst av Östros, Avgörandets tid är nära, Nog för att förändringar i skattesystemet kan vara okej, Vad väljer du: Högre skatter och generösare försäkringsregler eller stramare försäkringsregler och lägre skatter?, https://jamlikhetsanden.blogspot.com/2010/11/dags-att-skruva-ner-volymen.html

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i headline, Politik, Samhälle och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Vald arbetslöshet eller löna sig att arbeta

  1. Fu skriver:

    "skat­tere­for­men som genom­fördes på 90–talet tog bort både ett pro­gres­sivt skat­tesys­tem"

    Sverige har världens högsta marginalskatter.

    Du är en idiot.

  2. Hayek skriver:

    Ska vi tolka detta som att du är kvar i tanken att det är arbetsvärdeteorin som beskriver människors samarbete bäst eller när på den neoklassiska resan hoppade du av hästen?
    Det har ju skett en del förgreningar sen dess uppkomst och jag kan tex. endast i stort stödja den som inleddes av Carl Menger och fortsatte via Böhm-Bawerk och Ludwig von Mises.

  3. Teckentydaren skriver:

    I och för sig blir man inte förvånad över att Östros tror på den ‘hedonistiske’ arbetslöse. Det har man ju förstått sedan länge att han i grunden ansluter sig till de nyliberala idéerna. Det förvånande är att det inte möter mer intellektuellt mothugg, dessa idéer finns ju bara i den ekonomiska teorin och har ringa verklighetsförankring. Man frågar sig hur svensken passar in i den teorin. I slutet av 80-talet med mycket låg arbetslöshet valde få lättjan och latheten trots att ersättningssystemen var betydligt generösare och tillämpningen långt ifrån lika "tight" som nu. Betydligt fler valde också att skaffa barn och öka arbetsbördan på familjen, det kan förstås ha nåt samband med positiv framtidsyn, låg arbetslöshet och folk tror på framtiden. Sen skulle svensken helt plötsligt fått för sig att nu ville de välja lättjan och latheten, det spred sig som en löpeld och i stort sett samtidigt valde stora delar av den svenska arbetskraften lathet och lättja. Det märkliga var att svensken fortsatte att välja den lättjefulla linjen trots att ersättningssystemen för ändrades till det sämre och regeltillämpningarna stramades åt.Men så gör ju nyliberalerna, de letar under gatlyktan trots att de och alla vet att det inte var där vi tappade "viljan" till att arbeta. Det är en effektiv metod speciellt om man inte vill hitta det man låtsas leta efter.Att Östros och Borg har samma uppfattningar om ekonomi är inte så konstigt, de har fått sin ekonomiutbildning i Sverige där dessa utbildningar har förvandlats till nyliberala ekonomisk ideologiutbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *