Skattefinansierad bidragspolitik framgång för den moderata alliansen

 

Visst sjutton kan man sänka priserna i en bransch genom att skattesubventionera en sänkningen. Då står ju skattebetalare för den sänkta kostnaden. Det är bara ett riktat bidrag RUT, ROT eller vad man nu kallar det.

Att det rör sig om mina skattepengar som används för att subventionera någons nya kök, städning, gräsklippning eller läxläsning med barnen tagna från ett överskott i de offentliga försäkringssystemen är cyniskt till max men kanske passade med en ideologi som premierar vinnare och i moderaternas fall närande det vill säga de som arbetar.

Det är också ett enkelt sätt att köpa röster från solsidans medelklass som nu kan få bidrag istället för att skattesystemet ‘gynnar’ de sjuka, arbetslösa, pensionärer eller annat folk som hellre lever på bidrag än gör rätt för sig.

Ekonomer hade förstås föredragit en skattesänkning rakt av mot ett grundtrygghetssystem där allt i övrigt fick vara egenfinansierat av de som hade möjligheterna. 

Ger det fler jobb och arbeten som likt den moderata macbidragen till de företag som har ungdomar anställda. I det stora hela tror jag neddragningen av en gemensamt finansierad välfärd som alla kan ha del av mot ett system som gynnar solsidans vinnare kommer att skapa ett både fattigare Sverige och land fyllt djupa klyftor mellan olika delar av befolkningen.

Ytterligare sänkta skatter blir det dock säkert från moderaterna och fler bidrag till solsidan. De har ju ingen annan politik.

Samtidigt står det klart att alliansregeringens skattesänkningar – som S har motsatt sig samtliga av – har gett god effekt. Exempelvis har avdragen för de hushållsnära tjänsterna och jobbskatteavdragen blivit som levande skyltfönster för borgerlig politik: sänkta skatter ger lägre priser och högre efterfrågan vilket leder till fler jobb och bättre ekonomi. Faktum är att under Fredrik Reinfeldt har skattetrycket sänkts, från 48,3 procent 2006 till 45,8 procent 2010, samtidigt som Sverige har klarat sig bättre genom krisen än andra jämförbara länder och sysselsättningen stigit.

En rimlig slutsats vore att Sverige bör gå vidare på den inslagna vägen. Inget säger att ett skattetryck på 45,8 procent är optimalt. Varför inte 43,9? Eller 41,2 procent?

Därför vill Juholt inte prata om skatterna | SvD

Om Claes

A blogger and general internet nerd from Sweden. I write about politics, internet, technology, the world around me and whatever else interest me. I write mostly in swedish but some english.
Det här inlägget postades i Politik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Skattefinansierad bidragspolitik framgång för den moderata alliansen

  1. Leif Ekstedt skriver:

    Det föreligger väl en intäktsida också. En del arbetstillfällen tillkommer.

    Gör en skattning av plus & Minus. Kom igen sedan med besked.

  2. Sossetanten skriver:

    Det är ren skär lögn att påstå att skattesänkningarna gett lägre priser. Besöker SVD-skribenten aldrig matvarubutiker? Gör kanske RUT det åt honom?

  3. Bert skriver:

    Jag tror inte restaurangmomssänkningen har ett dugg med att fler får arbete, Det har med att skattekilarna sänks för välbärgat folk.

    Restaurangmomsen funkar på samma sätt som ROT RUT man inför det för att sänka skatterna för den grupp som faktiskt har råd nytta dessa.

    Sjuka, arbetslösa, pensionärer går inte så gärna på restaturanger dagligen för att spendera sina pengar. Däremot välbärgat folk. De ids inte laga sin mat de går och äter ute. Självklart gäller det främst Stockholm och större städer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *