Hushållsavdraget – De 10% som tjänade mest fick 40% av avdragen

Uppenbarligen har personer med 1 miljon eller mer inkomster behov av skattesubventioner för att att köpa hushållstjänster som den citerade SvD artikel nedan säger.

Nu tror jag inte det handlar om ekonomiska behov utan  snarare kan man undra om avsikten som inte sägs direkt är att via skattesubventioner locka folk som uppenbarligen har råd att köpa tjänsterna vita men tidigare gjort det svart att byta beteende?  Detta då för att just få ut ytterligare en liten skattereduktion.

Sen är det typiskt att socialdemokratin inte klarat av att skilja diskussionen om hemstädning från en diskussionen om dessa tjänster ska skattesubventioners för att göra dem attraktiva för köparna. Socialdemokrater kan för min del ha hur många hemtjänster de vill men det måste vara öppet för diskussion om dessa ska skattesubventioneras precis som den maxtaxa som gynnat höginkomsttagare mestadels. Liksom som det generella barnbidrag som går både till låginkomsttagare och miljonärer eller årslånga föräldraledigheter.

För att göra det enkelt hur mycket ska omfördelas från den gemensamma kassan med skattepengar till folk som egentligen inte behöver det? Vad är viktigast. Hur ska en gemensam statlig poltik forma Sverige. Vad är en generell välfärdspolitik? Innefattar den hjälp med städ och hushållstjänster precis lika självklart som dagis för barnen eller fri utbildning liksom dussintals andra offentliga direkt eller indirekt finansierade tjänster?

Speciellt moderater och andra borgerliga partier pratar gärna om bidrag och bidragskultur men vad gäller för ‘bidrag’ till medel och höginkomsttagare? Eller det som socialdemokrater gärna kallar generell välfärd men som knappast är det längre för alla svenskar?

Om man ska vara ännu mer radikal är det kanske dags att öppna diskussionen om vad exakt en generell välfärd byggd på skattepengar egentligen ska innehålla. Liksom statlig ekonomisk/industriell utvecklings politik.

Är hushållstjänster ett prioriterat området för statligt stöd i en ny kunskaps/tjänste ekonomi. Det som kommer att ge Sverige en fortsatta stark ekonomisk tillväxt. Är de några tusen jobb som kan ha skapats av detta statlig stöd av väsentlig natur för Sveriges framtid?

Alliansen har ju också envist hävdat att staten inte ska äga företag av ideologiska orsaker. I alla fall ibland. Men samtidigt tycks man inte ha något emot en ‘statssubventions’ ekonomi där de ideologiskt rätta ekonomiska verksamheterna får miljarder i direkt eller indirekt stöd från staten. Även socialdemokrater tillämpar ju ‘statssubventioner’ liksom förstås direkt statligt ägande som en del av sin ekonomiska politik men är det rätt inriktning på denna?

 

Bloggat:
Lars Björndahl (M), World of Ingrid, emretsson.net, Roger Jönsson, Roger Jönsson, Eva Westerberg, Kulturbloggen, Röda Lund, Olssons Blogg, Mikael Wendt bloggar och TOMMYS TANKAR, Knappast en bra valstrategi från sossarna, World of Ingrid, Neo Blog, Olssons Blogg och Fredrik Westerlund, Så tyckte Sahlin om "pigjobben" – då!, Försvarade avdraget – i sin egen bok, Illa RUTet. Några rader om dumghandism och den eländiga mellanskiktsjournalistiken, Rent hus

 

Av gruppen som tjänar över en miljon kronor köper drygt 14 procent hushållsnära tjänster. I gruppen under, 800 000 till en miljon kronor i inkomst per år, är andelen som begärt rut-avdrag 10 procent. I snäppet under, 600 000 – 800 000, har 7 procent begärt avdrag.

För varje inkomstgräns nedåt minskar sedan andelen.

Vid inkomster under 280 000 kronor om året är andelen under en procent.

De 10 procent i samhället som tjänar mest, står för 41 procent av de begärda rut-avdragen.

Det är också den samhällsgrupp med högst inkomst, över en miljon kronor per år, som lägger mest på hushållsnära tjänster. 10 600 kronor är medelbeloppet som man fått i reduktion. Medelbeoppet för samtliga är 4500 kr av de drygt 92 000 som fick skattereduktion för hushållsnära tjänster år 2008 (det senaste helåret som finns beräknat, räknat på personer och antal boende i kommunerna över 20 år).

De kommuner där avdragen är vanligast är:

Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma, Täby, Sollentuna, Vellinge, Nacka och Vaxholm. I Höganäs är andelen som använder rut-avdraget 18 procent under andra halvåret 2009, en ökning med över 300 procent mot 2008. I Danderyd utnyttjade 16 procent avdraget, 141 procent fler än året innan.

Det visar Skatteverkets siffror som finns från och med juli 2009, då reglerna ändrades och det blev företaget som fick begära ersättning från staten för reduktionen.

”Fler kvinnor startar företag”

En rundringning som SvD.se har gjort visar att vare sig Skatteverket, Bolagsverket eller arbetsgivarorganisationen Almega vet hur många av de nystartade hemserviceföretagen som startats eller drivs av kvinnor. Skatteverket redovisar inte hemserviceföretag från byggföretag vilket gör att det inte ens går att fastställa det totala antalet företag i branschen. Detsamma gäller för Bolagsverket.

"Bra för jämställdheten"

Alliansen tycker att tjänsten underlättar för jämställdheten och menar att kvinnan som i störst utsträckning idag är ansvarig för hemmet, nu kan satsa på karriären, med högre lön och pension som följd.

Frågor och svar om rutavdraget | Inrikes | SvD

8 tankar kring ”Hushållsavdraget – De 10% som tjänade mest fick 40% av avdragen

  1. Pingback: Linedancetröst till den nedKnuffade Peter Andersson « Röda Berget

  2. Pingback: Kalla fakta kring Rut och Rot « Nis(s)e

  3. hillary2

    Det är säkert "solidariskt" att betala vita städtjänster, att betala denna kvantitativt lilla skatt för (m), men självt har partiet inget emot att oerhört stora inkomster (skattemedel) från den offentliga sektorn blir skattebefriade på någon kanalö…. Det är säkert "solidariskt" för (m) att ge "instegsjobb", men hur solidariska är man i (m) med städarnas villkor? Medmänniskors arbetsvillkor är lika viktiga som resultatet och "friheten" i den egna välfyllda plånboken. (m) saknar en vision för jämlikhet.
    Själv röstar jag (s) 🙂

    Svara
  4. hillary2

    Det är säkert "solidariskt" att betala vita städtjänster, att betala denna kvantitativt lilla skatt för (m), men självt har partiet inget emot att oerhört stora inkomster (skattemedel) från den offentliga sektorn blir skattebefriade på någon kanalö…. Det är säkert "solidariskt" för (m) att ge "instegsjobb", men hur solidariska är man i (m) med städarnas villkor? Medmänniskors arbetsvillkor är lika viktiga som resultatet och "friheten" i den egna välfyllda plånboken. (m) saknar en vision för jämlikhet.
    Själv röstar jag (s) 🙂

    Svara
  5. hillary2

    Kommer journalistkåren/bloggare etc. att intressera sig även för de villkor en städerska/städare i hushållsföretag arbetar under? Är det normalt i Sverige att göra en kort brandkårsutryckning en söndag för att ta bort skit i en moderats trappuppgång i Malmö? Kunde skiten legat kvar en dag? Fick den ryska städerskan obtillägg och semesterersättning för utryckningen? Hade hon möjlighet att tacka nej till uppdraget?

    Svara
  6. hillary2

    Kommer journalistkåren/bloggare etc. att intressera sig även för de villkor en städerska/städare i hushållsföretag arbetar under? Är det normalt i Sverige att göra en kort brandkårsutryckning en söndag för att ta bort skit i en moderats trappuppgång i Malmö? Kunde skiten legat kvar en dag? Fick den ryska städerskan obtillägg och semesterersättning för utryckningen? Hade hon möjlighet att tacka nej till uppdraget?

    Svara
  7. hillary2

    Klart att höginkomsttagare har större behov av hushållsnära tjänster. De har ju mer ägor och ägodelar att vårda. Det enda positiva är att några låginkomsttagare fått upp ögonen för att de kan köpa hushållsnära tjänster istället för en ny TV e.dyl. Hur vi använder våra egna pengar är en prioriteringsfråga. Jag tror fortfarande att tjänstesektorn kan stå på egna ben speciellt i högkonjunktur. Det är efterfrågan som styr storleken på den sektorn.

    Svara
  8. hillary2

    Klart att höginkomsttagare har större behov av hushållsnära tjänster. De har ju mer ägor och ägodelar att vårda. Det enda positiva är att några låginkomsttagare fått upp ögonen för att de kan köpa hushållsnära tjänster istället för en ny TV e.dyl. Hur vi använder våra egna pengar är en prioriteringsfråga. Jag tror fortfarande att tjänstesektorn kan stå på egna ben speciellt i högkonjunktur. Det är efterfrågan som styr storleken på den sektorn.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *