20000 arbeten i kommunerna borta med Anders Borgs sista budget

Ju mer man läser om konsekvenserna av Anders Borgs sista budget kan jag inte låta bli att få intrycket av ett hafsverk. Där man utan att tala om hur detta ska ske gör antagandet att nu är krisen över och jobbtillväxten på väg. Det behövs inget extra stöd till kommunerna tack vara den starka jobbtillväxt som ska komma. Den ska ge kommunerna miljarder i skatteintäkter 

Bristande kontakt med verkligheten verkar det som. Anställningsstop och rationaliseringvågor är vad som gäller i många kommuner. För Göteborgs del motsvarade de 400 miljoner Anders Borg och alliansen tog bort ungefär de ökade kostnaderna för socialbidrag tack vara jobbkrisen när en stor mängd människor pressats ut ur andra försäkringssystem.

Kommunerna har möjlighet att trädda in som motor i de lokala ekonomierna vid jobbkriser något som man inte verkar ha förstått i finansministeriet i Stockholm. Förutsatt att viljan och pengarna finns. En alternativ möjlighet är förstås att pengarna reserveras för s.k valfläsk.

En jättesatsning på landsting och privata vårdaktörer som ska sätta fokus på sjukvården.
Finansminister Anders Borg svarar så här på frågan om hur vården ska göras mer tillgänglig:
– Inte minst tror jag att det handlar om resurser. Det måste finnas resurser i vården att kunna ta hand om patienterna. Vi måste fortsätta utveckla människors möjligheter att själva söka vård och vi måste utveckla kompetensen hos personalen.

Fler anställda i vården

Inte minst betyder det fler anställda i vården. Och det kostar mycket pengar – men hur mycket vill finansministern inte berätta.
– Vi återkommer till det när vi har gjort en bredare budgetavstämning.
Troligen väntar regeringen med att presentera sina nya miljardsatsningar till senare i sommar, i samband med Almedalsveckan i juli.

Borgs miljardplan: Storsatsar på vården – Nyheter – Senaste nytt | Expressen – Nyheter Sport Ekonomi Nöje

Enligt vad expressen skriver ovan planeras presentationen av valsatsningar för miljarder till att ske under Almedalens politiker vecka. Alliansregeringens satsningar ska då gå till skolan och vården. Där det i vårdens fall ska ske vad som i mina ögon låter som en delprivatisering?

 

 

I ett läge med mycket hög arbetslöshet kan nu regeringens förslag att dra in stödet till kommunerna leda till uppsägningar av lärare och personal inom äldre- och barnomsorg, en politik som måste sägas vara uppseendeväckande i ett läge med massarbetslöshet.

När regeringen i höstas föreslog ett förstärkt bidrag till kommuner och landsting var det välkomnat och efterlängtat. En närmast enig kår av ekonomer och kommunpolitiker hade efterlyst detta. När stödet nu hastigt och olustigt dras tillbaka i förtid blir effekten att tusentals jobb går förlorade mitt i en period där arbetslösheten redan är rekordhög.

Utgångspunkten för regeringen är sannolikt att statliga skattepengar inte ska gå till kommunerna när ekonomin håller på att vända. Men detta riskerar att vara en allvarlig felbedömning som får stora negativa sysselsättningseffekter och därmed gör det till ett missbruk av våra skattemedel.

När ekonomer brukar räkna på effekten av stimulansåtgärder i lågkonjunkturer brukar statsbidrag till kommunerna ses som det effektivaste (och billigaste) sättet att stimulera efterfrågan på arbetskraft. Ytterst få andra åtgärder ger så mycket tillbaka i jobb och har så positiv effekt på den offentliga ekonomin på sikt. Anledningen är att stöd till kommunerna har väldigt litet läckage i form av sparande eller import. Pengarna går i hög grad just till offentlig konsumtion i form av anställningar, lokala investeringar och kvalitetsförbättringar i välfärden – allt detta ger positiva effekter på den offentliga sektorns ekonomi. Rätt styrda stöd till kommunerna i tider av hög arbetslöshet är i det närmaste gratis för den offentliga sektorn.

Behovet understryks dessutom av en studie som TCO under våren 2010 har låtit SCB genomföra bland personalchefer och verksamhetschefer på arbetsställen med fler än tio anställda. Resultaten för de kommunala verksamheterna visar att trycket på rationaliseringar uppfattades som väldigt stort till och med innan det blev känt att kommunpengarna skulle dras in. 65 procent av arbetsgivarna svarade att krisen kommer att leda till att verksamheten i högre grad bemannas med färre anställda. Kommunala arbetsgivare ser framför sig mer slimmade arbetsplatser. Minskade stöd till kommunerna just nu kommer att skynda på den processen i ett läge där arbetsmarknaden fortfarande är väldigt utsatt.

Finansminister Anders Borg tycks dock mena att sysselsättningsutvecklingen 2010–11 blir så positiv att kommunernas skatteintäkter kommer att öka så snabbt att inga fortsatta stöd behövs. Stöden kommer därför att minskas med 12 miljarder kronor nästa år. Men prognosen för kommunernas ökade skatteintäkter baseras på en mycket optimistisk bedömning, rent av en glädjekalkyl av utvecklingen av arbetade timmar. Regeringens bedömning av arbetsmarknaden de närmaste åren delas varken av Konjunkturinstitutet (KI) eller av Riksbanken. Bägge dessa bedömer att arbetade timmar, och därmed också skatteunderlaget, kommer att utvecklas betydligt svagare de kommande åren.

”Regeringens politik hotar 20 000 jobb i kommunerna” – DN.se

1 tanke kring ”20000 arbeten i kommunerna borta med Anders Borgs sista budget

  1. Pingback: Äger bankerna dina pengar? « Nemokrati

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *