Den turkisk-kurdisk konflikten

Fredrik Malm pekar på en centralpunkt i den

turkisk-kurdiska konflikten.

Det är ganska uppenbart att det PKK är en konfliktorsak i en mycket djupare

konflikt om utseendet på en eventuell framtida kurdisk stat. Där finns förstås även krutdurken Kirkuk med som en del. Det har ju även

förekommit bråk i kurdiska områden i Syrien och inte minst Iran som vad jag förstått till viss del samarbetat med Turkiet. Alla länderna

vill ju motarbeta ett fritt kurdistan. Att vara så ensidigt beroende av USA innebär ju för kurderna finns det ju återigen risken att de

blir brickorna i ett spel som slutar med att de blir svikna. Precis som 1919 i versailles och framåt.

Det är också ganska

svårt att tro att varken de kurdiska myndigheterna, central regeringen i Bagdad eller USAs militärkommando inte skulle vetat

något om eller kunnat kontrollera de PKK förband som opererat inne i Kurdistan och utfört attacker mot Turkiet. Speciellt inte om

ryktena stämmer om beväpningen av PJAK för aktioner mot Iran. Då skulle knappast Masrour Barzani eller andra inom den kurdiska

säkerhets-underättelsetjänsten göra något vidare arbete. Tvärtom är det väl troligt att alla blåljugit.

Även USA för en

schizofren politik. Där realpolitiska intressen som att säkra tillgång till den flygbas som hanterar största delen av USAs flyg

transporterna till Irak ställs mot vad Armenien lobbyn driver fram för lagförslag. Eller dubbelspelet mot både turkar och kurder. Sen

finns även i förlängningen NATOs framtid och det Turkiska medlemskapet i EU. Ett EU som då skulle gränsa till Kurdistan. Med andra ord

situationen berör i högsta grad Sverige.

Fredrik Malm: Mustafa

Akyol, invasionen och PKK

Samtidigt missar Mustafa Akyol, precis som de flesta andra analytiker, den mest centrala

aspekten av dem alla – att utvecklingen i Kurdistan-Irak inspirerar kurder i andra delar av Kurdistan att kräva motsvarande självstyre.

Detta är den långsiktiga utmaningen som Turkiet ännu idag inte kan förhålla sig på något annat sätt än att, just det, agera militärt. I

stället för att skapa förutsättningar för att inkludera Turkiets kurder och ingjuta hopp om en framtid där de är delaktiga i Turkiets

utveckling så väljer turkiska regeringar (påverkade av den djupa staten givetvis) gång på gång att grusa dessa förutsättningar genom att

skjuta kurderna ifrån sig och alienera dem

Irak

stoppar PKK på irakisk mark

Tidigare på dagen hade Turkiets regering, under hårt tryck att sända armén in i irakiska

Kurdistan på jakt efter gerillan, lovat Irak att söka en fredlig lösning på problemet med PKK:s (Kurdiska arbetarpartiet) baser på

irakisk mark. PKK har sedan 1984 slagits för kurdiskt självstyre i sydöstra Turkiet.- Politik, dialog, diplomati, kultur och ekonomi är

medlen för att lösa denna kris, sade utrikesminister Babacan vid en presskonferens i Bagdad tillsammans med Iraks utrikesminister

Hoshyar Zebari, själv kurd.

– Vi vill inte offra våra kulturella och ekonomiska relationer med Irak för en terrorgrupps

skull.

Samtidigt avvisade Babacan gerillans förslag om villkorlig vapenvila i utbyte mot att Turkiet avbryter sina

militäroperationer mot gerillan.

– Vapenvila är en fråga mellan två länder och två arméer, inte med en terrororganisation. Det

handlar om terrorism, sade ministern.

Han tillade att ”enorm ilska” råder i hans land sedan tolv turkiska soldater i helgen

dödats i ett PKK-angrepp. Dessutom saknas åtta soldater, sannolikt fångna hos gerillan.

En nyhetsbyrå med band till gerillan

publicerade på tisdagen foton som sades föreställa de åtta fångarna. ”Bilderna visar att de är vid rätt god hälsa”, sade byrån enligt

Reuters.

SVD

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *